Herr talman! Jag vill poängtera att jag har stor respekt för försvarsminister Pål Jonsons kunnighet och engagemang på försvarsområdet. Jag ifrågasätter inte honom alls.

Jag vill se till att vi också kan finansiera detta. En budget i balans innebär att om man gör en rejäl satsning på försvaret och sänker skatten för höginkomsttagare kommer infrastrukturen och sjukvården att ta stryk, och då kommer ojämlikheten i samhället att öka.

Det här ligger möjligen lite utanför Pål Jonsons ansvarsområde. Men Pål Jonson är ändå en del av en regering där man fattar kollektiva beslut, och jag undrar hur Pål Jonson agerar för att detta inte ska bli fallet. För mig som socialdemokrat är det inte bara välfärds- och infrastrukturfrågorna som är viktiga när det gäller försvarsförmågan i ett land. Jag är helt övertygad om att en politik som strävar efter ökad jämlikhet också stärker försvarsförmågan, och jag är helt övertygad om att en politik som driver mot ökad ojämlikhet försämrar försvarsförmågan.

Det är det där lite större perspektivet på den viktiga försvarsfrågan och hur vi skapar en starkare trygghet för Sverige och svenska folket som jag är ute efter i denna interpellationsdebatt. Det handlar om helheten, finansieringen och synen på samhället. Välfärd, infrastruktur och jämlikhet är en stark del av en stark försvarsförmåga - naturligtvis bredvid ubåtar, plan, brigader och annat som Pål Jonson i sak behärskar mycket bättre än jag, herr talman. Det är den här helhetssynen som jag skulle vilja att Pål Jonson anammade.