Herr talman! Jag vill bara understryka att vi har fördubblat det militära försvarets budget mellan 2020 och 2024, från 60 miljarder till 119 miljarder. Det är en fördubbling, och det är en hög siffra i internationell jämförelse. Det är helt nödvändigt i ljuset av det allvarliga säkerhetspolitiska läget och av att vi har donerat mycket försvarsmateriel till Ukraina. Då måste Försvarsmakten få möjlighet att återanskaffa den försvarsmateriel man har skickat. Vi har i internationell jämförelse även tagit stort ansvar för stödet till Ukraina. Det är också en investering i vår egen säkerhet.

Stora ansträngningar har gjorts, och det är bra att riksdagen är enig i fråga om inriktningen för försvarsekonomin. Sedan finns frågan om trovärdig finansiering, och den är rimlig att ställa.

Jag har varit noggrann, Patrik Björck, med att inte peka ut saker som jag vill ha i ett kommande förvarsbeslut. Jag vill att Försvarsberedningen i bred politisk samsyn kommer överens om ifall det ska handla om nya förband, organisationsenheter eller olika satsningar på personal och försvar.

Jag noterar att Socialdemokraterna har pekat ut olika saker som man vill föregripa beredningen med. Man pratar om ytterligare en armébrigad. Det skulle jag också vilja ha, men den måste balanseras mot annat. En utredning om materielförsörjningen som presenterades 2018 pekar på att en armébrigad kostar minst 32 miljarder, sannolikt det dubbla just nu på grund av skenande priser på det försvarsindustriella området. Man har också pekat ut att man vill ha en extra ubåt, och det kostar också många miljarder. Man vill också ha två nya regementen.

Jag försöker att inte göra så eftersom det kan skapa låsningar i Försvarsberedningen. Jag vet också att Socialdemokraterna har föreslagit en finansiering av detta, nämligen en beredskapsskatt. Men denna beredskapsskatt ska finansiera många miljarder - fler ubåtar, fler brigader och fler regementen. Om Patrik Björck inte har något emot det får han gärna utveckla hur mycket inkomster som beredskapsskatten kommer att generera.

Jag säger med ärligt uppsåt när det gäller frågan om finansiering att jag inte vill föregripa Försvarsberedningens analys kopplat till försvarsekonomin, grundorganisationen eller krigsorganisationen. Det vore oklokt om jag som försvarsminister skulle mållåsa på en speciell typ av finansieringsform. Nu gäller budgetlagen, och vi måste leverera balanserade budgetar. Vi har också visat att vi prioriterar försvar samt intern och extern säkerhet i vår budget genom att på ett år höja försvarsanslagen med 27 miljarder, eller 28 procent. Det är en tydlig markering från vår sida att vi tar intern och extern säkerhet på högsta allvar och att vi samtidigt kan leverera en budget i balans.