Herr talman! Den fråga som jag fick från interpellanten var: Kommer regeringen att göra insatser för att fler barn och unga ska kunna få ta del av fritid och kultur? Sedan svarade ledamoten lite retoriskt på sin egen fråga och sa: Jag tror att jag har fått ett nej till svar.

Då vill jag bara upplysa ledamoten ytterligare en gång om att jag inte sa nej utan att regeringen genomför en rad insatser. Det handlar till exempel om att stärka och förbättra kulturskaparnas villkor. Regeringen har bland annat förstärkt de stöd och ersättningar som går till enskilda kulturskapare via Konstnärsnämnden och Sveriges Författarfond. Dessutom har vi möjliggjort fler långa stipendier. Vi har också stärkt den ekonomiska situationen för bland annat författare och översättare, vilkas verk lånas ut på bibliotek, genom att höja grundbeloppet. Regeringen har också tillfört särskilda medel för stipendier inom ordområdet.

Detta är bara några exempel på vad vi gör för att möjliggöra bättre villkor för kulturarbetare. Utöver det pågår det också flera parallella spår kopplade till bland annat en diskussion om trygghetssystemen, där regeringen har aviserat att man ska återkomma till riksdagen med förslag på en ny arbetslöshetsförsäkring som kan förväntas öka förutsägbarheten i försäkringsskyddet, särskilt för dem som har oregelbundna eller varierande inkomster. Vi vet att det är många i den branschen som vi månar om och som är så kallade gigarbetare.

Utöver dessa satsningar och satsningarna på den kommunala kulturskolan och läsfrämjande är fritidskortet för barn och unga en central satsning från regeringen. Dessutom har regeringen kvar erbjudandet om fri entré för barn och unga på centrala museer.

Här har jag radat upp några av de prioriteringar och saker som regeringen gör för att möjliggöra för fler barn och unga att ta del av fritids- och kulturaktiviteter.

Precis som Emma Ahlström Köster sa är detta ett system som hänger ihop. Samhället hänger ihop. Vi kan alltså inte titta på en del i taget, utan vi måste titta på helheten. Och här är det fullt rimligt att regeringen gör en rad insatser för att kunna stärka både kulturskaparnas villkor och barns och ungas möjligheter att ta del av och utöva kultur.

Vi lägger 10 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner eftersom vi tror att kommuner och regioner själva bäst gör sina prioriteringar av var pengarna behövs.

Vi genomför en skattesänkning för låg- och medelinkomsttagare för att vi tror att det är fullt rimligt att människor själva får välja vad de vill och behöver lägga sina pengar på.

Utöver det gör vi bland annat några av de insatser som jag har radat upp.

Därför tror jag inte att svaret på frågan kan vara nej, utan detta är svaret på frågan. Och det är bara en bråkdel av det som regeringen gör i arbetet med att se till både att kulturarbetarna har rättvisa villkor och att barn och att unga får ta del av kultur.