Herr talman! Både ministern och Emma Ahlström Köster talar om 10 miljarder kronor mer i generella statsbidrag. SVT har rapporterat om effekterna av detta. Effekterna är att 55 procent av kommunerna kommer att skära ned på sina kulturbudgetar, och bara 9 procent av kommunerna klarar av att räkna upp kulturbudgeten med inflationen. Det är vad de stöd som den moderatledda regeringen ger handlar om.

När det gäller den inkomstskattesänkning som ska ge familjerna så mycket större frihet att själva välja vad de vill använda sina pengar till är det väldigt tydligt att det går otroligt dåligt för de ekonomiskt mest utsatta hushållen med regeringens politik. Inkomstskattesänkningen för låg- och medelinkomsttagare, som det brukar heta, gäller faktiskt inte alla. För den som är varaktigt arbetsoförmögen till följd av en sjukdom eller funktionsnedsättning blir det ingen skattesänkning alls. Och för dem som får en skattesänkning räknas den i procent. Den genomsnittliga skattesänkningen är 2 400 kronor per inkomsttagare. Men för dem som har de lägsta inkomsterna är skattesänkningen betydligt mindre än så.

Effekterna som detta kan förväntas ha på kulturen måste vara ytterst marginella. Och effekterna för dem med lägst inkomster när det gäller att få bättre förutsättningar att delta i kulturaktiviteter måste vara på gränsen till obefintliga.

Då kommer jag till frågan om fritidskortet. Det har varit Kristdemokraternas stora flaggskepp i kulturpolitiken under rätt så lång tid, och nu har de fått in det i regeringsförhandlingarna. Men det är bevisligen någonting som kärvar. Platspåseskatten klarade regeringen av att avskaffa i ett slag. Men regeringen har pratat om fritidskortet sedan den tillträdde. I år finns det en budget för fritidskortet. Men vi har ännu inte sett vare sig någon tidplan för införandet eller hur det exakt ska vara konstruerat. Jag skulle därför vilja att regeringsföreträdaren här klargör detta. Hur ska fritidskortet konstrueras, och när kommer hushållen att få tillgång till det?