Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Läkemedel och medicintekniska produkter är en integrerad del av hälso- och sjukvården och omsorgen. När man blir sjuk och behöver vård är det viktigt att snabbt få en medicinsk bedömning - kan jag klara det själv med egenvård, eller behöver jag få del av primärvårdens eller slutenvårdens insatser? Om det är egenvård som är bäst utgör apoteken en omistlig del för att tillhandahålla godkända läkemedel och medicintekniska produkter.

Apoteken kan också bidra med rådgivning i en större omfattning än i dag mot bakgrund av farmaceuternas höga kompetens. Behöver jag få del av primär- eller slutenvårdens insatser kommer läkemedel och medicintekniska produkter förmodligen att vara en viktig del i behandlingen. Inom omsorgen är apotek, läkemedel och medicintekniska produkter lika viktiga delar för att upprätthålla en god kvalitet och för att ge omsorgstagaren goda livsvillkor.

Kristdemokraternas syn på läkemedel och medicintekniska produkter, apotekens och farmaceuternas roll i hälso- och sjukvårdskedjan samt en trygg läkemedelsförsörjning är att de är viktiga för att helheten ska fungera. Samtliga delar behövs om vi ska klara en behovsstyrd vård och omsorg på lika villkor till hela befolkningen.

Läkemedelsbristen är dock ett stort problem. Den har också ökat, som vi har hört tidigare i debatten.

Hur ser det ut internationellt? Det är väldigt svårt att göra en jämförelse av antalet restsituationer i olika länder. Den främsta anledningen är att det inte finns samma krav på att anmäla restsituationer i alla länder. I vissa länder finns inte ens krav på att anmäla dessa.

Ländernas myndigheter har också olika uppfattning om i vilken utsträckning man vill presentera uppgifter om restsituationer avseende läkemedel. I Grekland publiceras de endast som nyheter när det finns risk för att patientsäkerheten ska drabbas, vilket gör att det ser ut som att Grekland har haft väldigt få restsituationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

I Sverige är vi unika såtillvida att vi publicerar en lista över samtliga restsituationer. Jämförelser mellan länder bör därför göras mellan antalet restsituationer i förhållande till antalet marknadsförda produkter i landet.

Om man gör en sådan jämförelse kan man sätta de nordiska länderna i relation till varandra. Man kan då se att Danmark har det minsta antalet restsituationer i förhållande till antalet marknadsförda produkter, med Sverige som god tvåa, medan Norge har störst antal restsituationer.

Regeringen har nu gett konkreta uppdrag för att komma till rätta med situationen.

Läkemedelsverket har fått ett omfattande uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och hantera rest- och bristsituationer avseende läkemedel för den svenska marknaden till människor och djur i alla delar av landet.

Socialstyrelsen ska informera om egenberedskap när det gäller läkemedel och medicintekniska produkter och har även andra uppdrag som syftar till att stärka försörjningsberedskapen för läkemedel och andra sjukvårdsprodukter.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ska utreda frågor om omsättningslagring av läkemedel.

Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten har gjort en förstudie om ett system för en nationell lägesbild över tillgång till läkemedel, allt för att vi ska komma till rätta med restsituationerna med läkemedel. Detta är några av de åtgärder som nu är på gång.

Fru talman! Nu går jag över till tandvården.

Ingen ska behöva avstå från att gå till tandläkaren för att man har stora problem. Tandvårdens resurser ska gå till dem som behöver det mest, menar vi kristdemokrater. Alltför många i Sverige, inte minst äldre, har i dag inte råd med den tandvård de behöver. Därför tar vi nu första steget mot en ny tandvårdsreform.

Regeringen och dess samarbetsparti har tillsatt en utredning om att tandvårdens högkostnadsskydd mer ska efterlikna det högkostnadsskydd som finns i hälso- och sjukvården, vilket vi kristdemokrater är mycket nöjda med. Det är viktigt för oss att äldre med sämst munhälsa prioriteras. Ett förstärkt högkostnadsskydd skulle innebära lägre tandvårdskostnader för patienterna, vilket kan bidra till en besöksfrekvens anpassad efter patientens behov och därigenom en bättre munhälsa och folkhälsa.

Fru talman! Att äldre med sämst munhälsa ska prioriteras innebär att vi vill att det statliga tandvårdsstödet i första hand ska gå till personer i behov av tandvård. Den gruppen utgörs främst av äldre personer med stora behov.

Hos äldre personer finns flera faktorer som kan bidra till en försämrad munhälsa. Till exempel får ofta äldre personer en försämrad salivsekretion dels på grund av just högre ålder, dels på grund av att många har läkemedel som påverkar salivproduktionen. Äldre personer kan också få försämrad motorik och därmed svårare att sköta sin munhygien.

Att gruppen ska prioriteras innebär att vi vill att utredaren särskilt ska titta på detta och koppla förslag till gruppen äldre. Det ser vi fram emot. Vi kristdemokrater tycker att det är bra att det nya högkostnadsskyddet ska stärkas så att det mer liknar det som finns inom den övriga vården.