Herr talman! Inledningsvis vill jag bara markera att vi socialdemokrater har en särskild reservation, reservation 10 under punkt 7, som jag för tids vinning yrkar bifall till. Men vi står naturligtvis bakom samtliga reservationer.

I dag debatterar vi ett stort område som handlar om både läkemedel och apotek men även om vår tandhälsa. Jag vill börja med läkemedel.

Att kunna hämta ut ett receptbelagt läkemedel på ett apotek tar de flesta av oss för givet. Men så är inte alltid fallet. Allt fler läkemedel saknas i Sverige. Enligt statistik från Läkemedelsverket fördubblades antalet restnoterade läkemedel under 2023 i jämförelse med 2022. För den enskilde får det allvarliga konsekvenser om man inte kan finna ett utbytbart läkemedel. Men även sjukvården drabbas av stora konsekvenser.

Herr talman! Det här problemet har funnits i några år. Men det som oroar mig är att utvecklingen går åt fel håll. Jag håller med om att lösningen är komplex. Det beror på många olika faktorer. Men för cirka ett år sedan lämnade Läkemedelsverket en rapport om läget och även ett antal förslag. Vad gör regeringen med det underlaget? Här har vi socialdemokrater yrkat särskilt under punkten om restnoterade läkemedel att det måste göras mer och att det måste ske snabbare.

Herr talman! Ett annat stort problem är läkare som frikostigt skriver ut olika mediciner, kanske på bristfälliga indikationer. Vi har till exempel ett diabetesläkemedel som heter Ozempic som i dag används som bantningsmedel i stället för vid diabetes som det är avsett för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Det har fått jätteallvarliga konsekvenser genom att läkemedlet har tagit slut på många håll. Det gör att diabetiker står utan behandling. Dessutom finns det inte tillräcklig forskning på området om vad det får för konsekvenser när man använder det för en helt annan indikation.

Men det är inte nog med det. Läkaren fyller också i rutan att det ska ingå i läkemedelsförmånerna, alltså subventioneras, för en felaktig indikation. Det kostade bara under två månader 20 miljoner kronor för staten. Tyvärr förekommer det också för andra läkemedel.

Jag vill understryka att den fria förskrivningsrätten är viktig för läkare, patienter och svensk sjukvård. Men det får aldrig missbrukas. Läkemedelsverket kan göra begränsningar av förskrivningsrätten, men de verktygen är trubbiga. Här behöver man fundera en hel del om man kan justera förskrivningsrätten.

Herr talman! År 2009 förkunnade socialminister Göran Hägglund på DN Debatt att regeringen har antagit en proposition om att bryta Apotekets monopol. Reformen kunde sedan träda i kraft under sommaren. Motivet för reformen var då att den skulle leda till förbättrad service, ökad tillgänglighet och sänkta priser.

Blev det så? Både ja och nej, om man ska vara ödmjuk. Tillgängligheten generellt har ökat i storstäderna. Men i glesbygden vill jag påstå att det i många fall har blivit sämre. Apotek har lagts ned, och det har inte kommit några nya.

Den boom av nya apotek som vi såg tidigare, som följde efter avregleringen, är borta. TLV bedömer att vart tionde apotek har dålig lönsamhet. Det finns rapporter om att om ingenting görs kan 800 000 svenskar stå utan sitt apotek.

Redan 2012 såg TLV att man inte nådde upp till den målsättning som regeringen då hade om mångfald och tillgänglighet. Men det var tyvärr inget förvånande. Marknaden tjänar bara vinstintresset.

Tidigare hade Apoteket AB ett tydligt ansvar för Sveriges medicinförsörjning i kris. År 2009 avvecklades Sveriges medicinberedskap och även de nationella beredskapslagren. Här får man fundera på hur alliansregeringen tänkte. Vem ska ha ansvar för läkemedelsförråd, och var ska de finnas? Nu görs det en del i den frågan, herr talman. Men det finns anledning att skynda på, speciellt med tanke på det vi såg under pandemin. Vi socialdemokrater tycker att det efter 15 år är dags att göra en genomgripande översyn av apoteksmarknaden.

Det finns också till följd av att avregleringen har skett intressen hos privata aktörer både inom sjukvården och på apoteksmarknaden att ta över vårdcentraler inom samma koncern. Här är vi bekymrade. Risken är uppenbar att personalen kan hamna i olika lojalitetskonflikter och intressekonflikter där vinstintresset kan styra val av till exempel medicinska produkter.

Därför har vi i betänkandet yrkat på att vårdgivare inte ska få äga apotek och att apotek inte ska få äga vårdgivare. Jag tycker att det är självklart. Vi vill också lyfta frågan att farmaceuter på distans ska införas. Det sker vissa piloter på området. Vi tror att det är ett sätt att öka apoteksnärvaron på landsbygden.

Herr talman! Jag går över till frågan om tandvård. Samtidigt som vi ser att tandhälsan på befolkningsnivå är positiv ser vi tydliga socioekonomiska skillnader. Inkomstskillnader förstärker skillnader i tandhälsa. Personer med lägre utbildningsnivå har en sämre tandhälsa. Socioekonomiska skillnader har också betydelse för barns tandhälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Genom att tandvårdspatienterna betalar största andelen av kostnaden är tyvärr möjligheten till god tandhälsa en ekonomisk fråga för många. Det gäller speciellt i tider där svenska hushåll genomgår en kostnadschock och allt fler har svårt att klara vardagliga utgifter. Tyvärr tror jag vi kommer att få se en ännu sämre tandhälsa framöver, speciellt i de grupper som har det ekonomiskt knapert.

Den SD-ledda regeringen har aviserat en historisk besparing inom tandvårdsområdet. Den har plockat delar ur tandvårdsutredningen. Den vill ta bort den fria tandvården upp till 23 år som i dag och sänka åldern till 19 år och även ta bort dubbelersättningen.

Herr talman! Man kan fråga sig vart förslaget om att man ska omfördela pengarna till bland annat ett högkostnadsskydd tog vägen. Här är det uppenbart för oss socialdemokrater att regeringen än en gång prioriterar skattesänkningar för de rika.

Därför har vi socialdemokrater i betänkandet motsatt oss nedskärningar som regeringen aviserat. Vi vill införa en modell för högkostnadsskydd för att få ett jämlikt system där behoven prioriteras tydligare. Det syftar till att motverka ojämlikhet. Jag har noterat att regeringen har tillsatt en översyn av riskbedömningen, vilket är bra. Men vi vill se mer på området.

Herr talman! Ett annat viktigt område är avslutningsvis kontrollen av framför allt privata aktörer som bedriver tandvård. Låt mig ge några exempel. Lönsamheten är till att börja med dubbelt så hög inom tandvården jämfört med andra privata sektorer inom sjukvården. Även Riksrevisionen har tidigare påpekat i en rapport att det finns en tendens till överbehandlingar framför allt hos privata vårdgivare. Därför är det dags att se över systemet och kanske införa tillståndsplikt.

Vi vill också ha en skyddad yrkestitel för tandsköterskor, som man har fått för undersköterskor, för vi vet att detta också är ett sätt att motverka pågående kompetensbrist.

(Applåder)