Protokoll 2023/24:63 Onsdagen den 31 januari

ärendedebatt / Järnvägsfrågor
Anf. 186 Patrik Jönsson (SD)

Herr talman, kära utskottskollegor och övriga tittare i vårt avlånga land!

Vi sverigedemokrater står bakom samtliga av våra reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 3 rörande organisering av järnvägens underhåll och ett återförstatligande av järnvägsunderhållet.

Som ni kanske minns var Sverige i maj i fjol nära att få en av sina värsta järnvägsolyckor någonsin, där antalet omkomna skulle ha kunnat överstiga hundra personer. Ren tur gjorde att så inte blev fallet. Det var ett Arlanda Express-tåg som spårade ur i 150 kilometer i timmen på grund av fel på en korsningsspets i en spårväxel.

Inte lång tid därefter inträffade en annan förödande olycka när ett X55-tåg spårade ur vid middagstid den 7 augusti mellan Iggesund och Hudiksvall. Orsaken var här att Trafikverket valt att köra tågen på en underminerad banvall där man fått in rapporter om kraftiga sättningar i kombination med att det stod vatten upp till sliperkanten. Lyckligtvis kom ingen till skada.

Under 2023 fick vi också uppleva haveriet i det nya planeringssystemet MPK. Trafikverket valde att sjösätta det helt centrala planeringssystemet för tilldelningen av spårkapaciteten med vetskap om att det inte skulle fungera. Man visste alltså långt innan att MPK inte skulle fungera; ändå valde man att ta det i drift, dessutom utan att ha det gamla systemet att falla tillbaka på. Som väntat havererade systemet. Trafikplanerarna på Trafikverket fick jobba häcken av sig. Gods- och persontrafikoperatörerna bedömde kostnaderna och intäktsförlusterna till över 1 miljard kronor. Resenärerna och godstransportköparna fick ofta välja andra lösningar än tåget. Bil och lastbil blev det vanligaste alternativet.

Sedan har vi planeringen av bytet av kontaktledning på Västra stambanan. Vi i trafikutskottet har haft flera möten och unisont riktat skarp kritik mot Trafikverket för den dåliga planeringen och upphandlingen av det kommande arbetet, som skulle slå sönder trafiken på den viktiga Västra stambanan under väldigt lång tid.

Det finns fler exempel på misslyckanden.

Vad är det då vi har bevittnat gång på gång under 2023? Jo, en koloss till myndighet som agerat oprofessionellt och med en nonchalant inställning till resenärer och godstransportköpare, en nonchalant inställning till godstrafikoperatörer och persontrafikoperatörer och en nonchalant attityd mot politiken. Man skyller alltid ifrån sig. Man har alltid en ursäkt. Man erkänner aldrig ett misslyckande.

Att styra en myndighet som på kort tid svällt från cirka 6 800 anställda till runt 11 000 anställda är säkert inte lätt. Steget från toppen till botten blir ju väldigt långt. Men för den verksamhetsvolym på runt 90 miljarder med ursprung från skattebetalarnas medel och andra avgifter kunde vi ha förväntat oss bättre - betydligt bättre. Framför allt kunde vi ha förväntat oss en portion ödmjukhet. Den kostar ingenting alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Trafikverket brottas med stora problem med bristande underhåll, skenande kostnader för såväl underhåll som investering, kompetensbortfall och därtill beroende av inköp av externa konsulter. Det är därför inte konstigt att vi ser en stadigt växande underhållsskuld och att kostnadskontrollen brister i det ena stora projektet efter det andra. Bara för att Trafikverket nästan dubblat antalet anställda från 6 806 år 2010 till dagens ungefär 11 000 har inte Trafikverket blivit dubbelt så bra. Jag vill säga att det snarare blivit hälften så bra, och då är jag ändå ganska snäll.

Man kan se en viss ironi, herr talman, i att sammanslagningen av Vägverket och Banverket gjordes i syfte att nå samordningsvinster. Resultatet blev ju i stället samordningsförluster.

Det är otroligt uppenbart, i vart fall för oss sverigedemokrater, att denna monsterkoloss till myndighet måste delas. Vi måste gå tillbaka till ett vägverk och ett banverk. Vi kan inte ha kvar denna gigantiska myndighet längre. Och det räcker inte med det. Vi måste även minska antalet anställda. Vi måste gå tillbaka och se hur Banverket klarade sig med runt hälften så många anställda innan det avvecklades.

Det minns jag, för jag har varit med på den här resan. Jag har jobbat 20 år inom järnvägen och började på Banverket 2001 eller 2002. Jag minns att jag tyckte att det var för många anställda på Banverket redan då. Man kunde verkligen rakt av ha tagit bort minst 10 procent.

I dag skulle man kunna skala av 20 eller kanske 25 procent utan minsta negativ påverkan på tågföringen och produktionen. Utfallet skulle nog snarare bli positivt, i synnerhet om den ekonomiska vinsten skulle användas till direkt underhåll i spåret.

Betänk att vi fått 4 200 nya skrivbordstjänster på Trafikverket men att antalet som faktiskt underhåller vår järnväg nästan halverats sedan millennieskiftet och nu uppgår till cirka 3 700 personer.

Fru talman! När det gäller järnvägstekniker har de att göra, och fler behövs.

När Trafikverket besökte trafikutskottet för cirka tre år sedan med anledning av trafikstopp på grund av spruckna räler berättade man att 280 mil eller 20 procent av all räls och mängder av spårväxlar behöver bytas ut. Det har vi hört förr. Detta skulle absolut inte hinnas med inom den liggande tolvårsplanen.

Lägg därtill det enorma reinvesteringsprojektet ERTMS för runt 50 miljarder, som är smått akut då ungefär en tredjedel av ställverken är så gamla att de uppnått sin tekniska livslängd. Det kan diskuteras lite - vissa hävdar att det är så lite som en tiondel, men jag har också hört en tredjedel. Oavsett har vi väldigt många gamla ställverk som behöver bytas ut, då de inom en tioårsperiod kommer att bli uttjänta. Och det saknas reservdelar - man får helt enkelt kannibalisera på ställverk som man har tagit ur drift.

Att snabbt stärka upp underhållet är en direkt ödesfråga för den svenska järnvägen. Jag överdriver inte när jag hävdar att det är runt 4 miljarder mer per år i 15 år som måste läggas på att arbeta bort underhållsskulden, som enligt Omtag Svensk Järnväg i dag beräknas till 60 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Fru talman! Vi fortsätter på temat Trafikverket.

År 2010 gick Vägverket och Banverket i graven. De slogs samman och bildade Trafikverket. Men det stannade inte där. Lika illa var att eget underhåll avvecklades.

Dessutom såldes den så viktiga konsultverksamheten. Det är mindre känt. Vägverket Konsult och Banverket Projektering sambolagiserades till Vectura år 2009, och senare sålde staten bolaget till teknikkonsulten Sweco. Så försvann den kompetensen också.

Banverket Industridivision avvecklades i samma veva. De ansågs på sin tid vara Europas främsta järnvägsbyggare.

Fru talman! Det är enkelt att med ett klubbslag i Sveriges riksdag rasera något, men det krävs många år av hårt arbete att återställa detsamma. Detta hårda arbete menar vi sverigedemokrater skulle ha påbörjats för flera år sedan. För var dag som inget händer blir det värre och värre. Vi kommer att arbeta enträget för att dela Trafikverket, återupprätta Banverket och Vägverket, återta underhåll i egen regi i paritet med verksamheten i Infranord, som vi därefter vill likvidera, och lägga fram ett effektiviseringsprogram för ett blivande banverk och vägverk.

Mer pengar måste till, men de måste också användas på rätt sätt. Kompetensen måste stärkas, och det kommer också att ske genom att karriärvägarna återupprättas med underhåll i egen regi.

Alla problem som rör järnvägen har dock inte Trafikverket rådighet över. Så sent som i dag nåddes vi av beskedet från Tågstatistik att otroliga 11 000 tågavgångar ställdes in under december och januari. Av dessa stod SJ för ungefär 1 900. Att Tågstatistik också rapporterar om en så låg punktlighet som 75 procent för januari, de inställda tågen inkluderade, är oroväckande.

Utöver personalbrist bottnar mycket i att tågtrafiken vuxit i omfattning och att fler tåg köpts in utan att antalet avisningsanläggningar har ökat i motsvarande takt. Är tåget inte avisat kan det inte underhållas, och då får det inte köras. Detta drabbar bland annat mig och väldigt många andra resenärer. Ungefär vart tredje X  2000-tåg till Skåne ställs in.

Man kan inte sätta sin tilltro till att det alltid är plusgrader i Skåne, får jag tyvärr säga - jag hade uppskattat om det varit varmare. I så fall kör man dit tåg för avisning, men det kan man inte alltid hoppas på. De ansvariga får helt enkelt bygga fler avisningsanläggningar.

Fru talman! Järnvägsnätet är hårt ansträngt och behöver byggas ut. Vi måste få många spadar i backen och starta byggprojekt i stor omfattning.

Från Sverigedemokraternas sida menar vi att Göteborg-Alingsås måste lyftas upp som ett prioriterat stråk, något som inte ligger i Trafikverkets planer. Arbetet med att få till fyra spår på den sträckan måste omgående påbörjas.

Den kraftigt fördyrade Ostlänken är på gång. För Göteborg-Borås väntar vi på lokaliseringsförhandlingar. När det gäller den för såväl godstrafiken som persontrafiken viktiga sträckan Hässleholm-Lund bedömer i alla fall jag att vi i slutet av mandatperioden kan se en byggstart börja närma sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Det finns också skriande behov av fyrspår mellan Uppsala och länsgränsen till Stockholm och dubbelspår på de hårdast belastade enkelspårsträckorna, som Hässleholm-Kristianstad, Alvesta-Växjö, Kil-Karlstad, Lockarp-Trelleborg och de för Norrland så viktiga Ostkustbanan och Norrbotniabanan.

Jag hoppas att det finns en bred samsyn om att få igång dessa projekt. Vi kommer dessutom att behöva ta hänsyn till krav från Nato i samband med att vi snart ingår i denna försvarsallians.

Fru talman! Klockan är inte fem i tolv - den är fem över tolv. Drastiska åtgärder måste till. Betydligt högre anslag kommer att krävas, och en hårdare styrning av myndigheten Trafikverket krävs.

Vi sverigedemokrater står redo. Vi ska ge svenska folket och svenska företag tåg i tid och bättre kapacitet med vår politik. Men vi ska alla vara medvetna om att detta kräver uthållighet, målmedvetenhet och en viss portion mod. Vi tror på att Sverige kan. Vi tror på att en järnvägsmyndighet kan, och vi tror på att våra järnvägstekniker och byggföretag kan. Kvar är bara att bevisa att politiken också kan.

(Applåder)