Fru talman! Det är en bred debatt vi har i dag. Den handlar om allt från brist på befintliga läkemedel till svårigheter med att få fram nya läkemedel, apoteksmarknadens utformning och finansieringen av tandvård. Det är väldigt mycket och väldigt spretigt. Hur hör detta egentligen ihop?

Jag tänker att det som dessa frågor har gemensamt är att de ofta glöms bort trots att de faktiskt är oerhört viktiga. De spelar en väldigt stor roll för människor i deras vardag, särskilt för sjuka människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Men oppositionspartiernas motionsförslag på dessa områden håller helt enkelt inte för en hel debatt för vartdera området. Liberalernas politik håller däremot alldeles utmärkt. Därför, fru talman, kommer jag att prata i ungefär sex timmar, fram till kvällens Rapport.

Jag ska börja med att berätta om det som jag tycker är fantastiskt, det som nu pågår i regeringen. Nu händer det saker som jag tror att vi har väntat på länge. En del saker spinner vidare på Socialdemokraternas tidigare påbörjade arbete men nu i högre tempo. Andra saker är sådant som inte över huvud taget har varit igång tidigare men där det nu börjar rulla framåt.

Regeringsunderlaget är till att börja med överens om att stärka tandvårdens högkostnadsskydd. Det är helt enkelt dags att laga hålen i tandvården. Det ska inte vara en fråga om plånbok. Alla ska ha råd med en frisk mun och friska tänder. Här är vi överens om att äldre med sämst munhälsa ska prioriteras.

Sedan har vi detta med läkemedel och läkemedelsutveckling. Där fortsätter tidigare arbete men i lite högre takt. I höstas fick till exempel Läkemedelsverket i uppdrag av regeringen att öka kompetensen för kliniska prövningar i Sverige även när det gäller medicinteknik, inte bara läkemedel.

Innan dess, i maj tror jag att det var, gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera restnoteringar av läkemedel och brist på läkemedel. När ett läkemedel faktiskt finns och det går att förskriva måste man som patient också kunna få det i sin hand. Det ska inte vara så himla svårt, fru talman.

Apotekens roll ska stärkas. Vi har en överenskommelse om att utveckla apotekens roll i vårdkedjan både genom nya tjänster, som hälsoundersökningar och annat, och genom att införa ett farmaceutsortiment. Det är något helt nytt för Sverige, men det är inte nytt i världen. Det är ett mellanläge mellan receptfritt och receptbelagt. Detta arbete är nu påbörjat, och delar utreds faktiskt redan. Det gör mig glad.

Jag skulle, som sagt, kunna prata fram till Rapport, men jag ska låta bli. Jag tänker i stället avsluta med det som jag är allra mest glad och hoppfull över: Äntligen är en strategi för sällsynta hälsotillstånd på väg.

Vi vet att det kan vara en enda eller väldigt få i landet som drabbas av en viss sjukdom eller funktionsnedsättning. Ofta påverkas hela vardagen och hela livet. Personerna hamnar i kläm i vården och i vardagen. Deras närstående hamnar i kläm.

När livet knakar eller kanske till och med brister borde det inte spela någon roll om det som har hänt oss är vanligt, ovanligt eller sällsynt. Men så har det varit.

Vi kämpade länge - Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna anslöt. Vi fick till ett tillkännagivande. Och nu, flera år efter detta, händer det faktiskt. I nära samverkan med patientföreningar tas nu denna strategi faktiskt fram.

Vi i Liberalerna trycker även på i fråga om det arbete som fortsätter i Regeringskansliet när det gäller ett större ansvar för finansieringen av läkemedel vid sällsynta sjukdomar och diagnoser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

När det gäller hela det här området, oavsett om vi pratar om apotek, medicinteknik, utveckling av nya läkemedel eller sällsynta diagnoser, är det egentligen inte konstigare än att patienter var de än bor och vad de än drabbas av ska få tillgång till bästa möjliga vård, bemötande, kunskap och behandling.

Det ska inte spela någon roll om man drabbas av en vanlig eller en ovanlig sjukdom, och det ska inte spela någon roll vilket postnummer man har. Oavsett detta ska man möta kunniga människor och veta att man är väl omhändertagen.

Jag vill tacka er i salen, som jag vet har drivit på för detta, och naturligtvis regeringen som nu tar förslagen vidare för nya steg mot ett liv i frihet även för dem som drabbas av något ovanligt och även för dem som råkar bo på en plats där vården tidigare har varit svårare att ge.