Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Jag är glad att vi är eniga om att det är viktigt att satsa på idrott. Jag ska inte göra det här till en idrottspolitisk debatt, utan jag tycker att vi ska hålla oss på skatteområdet - även om jag själv uppfattar att satsningen på 2 miljarder hade passat bättre inom RF-systemet än ett nytt privatiserat system. Det kan man ha olika åsikter om, och det är inte vad dagens debatt ska handla om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I grund och botten handlar diskussionen om hur man ser på marknadsvärde. Det är inte uppenbart hur problemet ska lösas, och det är inte heller uppenbart att särlagstiftning är den bästa lösningen. Jag är enig med finansministern om det.

I grunden handlar det om ett problem i lagstiftningen ihop med rättspraxis. Problemet handlar om hur man ser på marknadsvärde. Det som händer är att Skatteverket har en syn på marknadsvärde, och många företag på marknaden har en annan syn på marknadsvärde. I praktiken handlar det om att många företag säger att om de ska sponsra den typen av elitidrott vill de satsa på både herrlaget och damlaget. Det gör de normalt sett inte för att de är altruistiska utan för att det är en rimlig värdering av sponsring och det är en rimlig värdering av hur deras marknadsföring bäst får utfall.

Problemet är att Skatteverkets modeller inte utgår från att det finns ett värde i jämställdhet utan från att det finns ett värde baserat på exakt hur många individer som ser på en sändning eller vistas på en arena. Problemet är då att Skatteverkets modeller och vårt regelverk cementerar den ojämställdhet som finns inom idrotten. Företag blir spjutspetsar för att driva på mot en mer jämställd idrott.

Då är min uppfattning att regelverket är felaktigt. Jag är inte säker på att lösningen är särlagstiftning. Jag är faktiskt inte säker på vad lösningen är, men jag är helt säker på att regelverket som helhet är orimligt. Tror man sig veta att regelverket är orimligt och får orimliga effekter behöver man titta på olika lösningar.

Då kommer vi till frågan i interpellationsdebatten. Jag är medveten om att det är fråga om olika paragrafer i inkomstskattelagen, men i grund och botten handlar det om gåvor och sponsring från juridiska personer som angränsar till varandra när det gäller ett företags agerande. Därför undrar jag varför regeringen valde att inte utreda frågorna ihop.

Risken är att när regeringen utreder enbart gåvor och vill ta fram ett incitament för gåvor från juridiska personer att det blir mer fördelaktigt att ge gåvor från juridiska personer än att ge jämställd sponsring. Det var inte lagstiftarens avsikt när man fattade beslut om inkomstskattelagen för många år sedan.