Fru talman! Konferensen Folk och Försvar i Sälen nämndes nyss. När den avslutades var det allvarsamma toner vi mindes därifrån. Kanske mest allvarstyngt var det från statsministern och från ministern för civilt försvar. De signalerade tydligt att det är oerhört bråttom att bygga ut civilförsvarsförmågan eftersom Sverige kan bli angripet och hamna i krig. Läget är tydligen så pass allvarligt att ministern har svårt att sova om nätterna. I många sammanhang pekar man mot Gotland, min valkrets.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tonläget kräver att regeringen tar ett mycket tydligt ansvar för utbyggnaden av totalförsvar och beredskap i hela landet.

Utredningen Kraftsamling nämndes tidigare, och den överlämnades till försvarsministern före jul. Där pekas Gotland ut, och i utredningen menar man att det finns behov av att skapa ett särskilt beredskapssjukhus. Ett beredskapssjukhus ska vara ett akutsjukhus med särskild förmåga att öka antalet vårdplatser, särskilt för vård av trauma och andra krigsskador. Utredningen menar att ett sådant sjukhus ska ha en fastställd krigsorganisation med personal, lokaler, utrustning och förmåga till adekvat ledning, koordinering och beslut samt med fördel också ha tillgång till skyddade lokaler.

I dag fördelas statsbidrag för att bygga upp civil beredskap till regioner utifrån befolkningsmängd. Det betyder alltså att den region med kanske mest strategiskt och utsatt läge får minst resurser för den uppbyggnad av det civila försvaret som är avgörande för både Sverige och Nato. 61 000 skattebetalare på Gotland kan omöjligen stå för den kapacitetsuppbyggnad som nu är nödvändig och förväntas från regering och försvarsmakt. Gotlands geografiska läge gör att beredskapen behöver byggas fortare och med annan kraft än i resten av landet. Dessutom är Gotland, som bekant, en ö, och vi riskerar alltid att bli helt avskurna och behöver därför särskilda lösningar och särskilt ansvar. Det gäller sjukvården såväl som vår elförsörjning, reservhamn, försörjnings- och lagerfrågor och såklart också tillgång till rätt kompetens.

Det blir dessvärre allt tydligare för oss som lever och verkar för Gotland att ingen myndighet anser sig ha helhetsansvaret och än mindre mandatet att se till Gotlands särskilda förutsättningar. Det ansvaret faller tungt på regeringen. Allvarsamma ord som de vi hörde från Folk och Försvar i Sälen bygger inte beredskap. Därför undrar jag hur civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin ämnar stötta de regioner där beredskapsuppbyggnaden brådskar som allra mest.

(Applåder)