Fru talman! Jag vill understryka att när ett svar kommer från statssekreteraren är det självklart något jag står bakom. Vi kan inte tycka olika. I den mån någon undrar hur man ska väga svaret i skrivelsen är det klart att jag står bakom det.

Fru talman! Det här blir ju en väldigt teknisk diskussion för dem som sitter hemma och undrar hur det kan ha blivit så här. Jag har försökt redogöra för teknikaliteterna bakom det och också understryka att vi inte har ministerstyre i Sverige. Jag kommer inte att säga åt myndigheterna hur de ska tillämpa de förordningar som vi har satt. De har att tillämpa de förordningar som vi har fattat beslut om och där vi enligt konstens alla regler har försökt säkerställa att det inte skulle bli fördröjningar i elstödet, att det var överensstämmande med de förhållningsorder vi har från EU och att det skulle komma ut så snart som möjligt.

Det blev ett historiskt elstöd i stället för det man tittade på under den förra regeringen, som gav ett litet stöd till varje hushåll. Det såg lika ut för alla. Nu har det funnits ett utrymme på nästan 50 miljarder. Det är historiskt. Det motsvarar hälften av kostnaden för ett nytt kärnkraftverk, enligt vissa beräkningar.

Den krassa läxan i allt detta är väl att det inte går att i efterhand kompensera för ett nedmonterat elsystem. Vi måste bygga det starkt och robust igen. Med det sagt kan jag i klartext säga att det här är hål i huvudet. Än så länge har ingen kunnat presentera en lösning på hur man skulle kunna ha gjort detta annorlunda och med säkerhet vetat att det skulle funka. Det beklagar jag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.