Fru talman! Tack för svaret, Richard Jomshof!

Richard Jomshof nämnde att Sverigedemokraterna har varit med i processen och tycker att det är viktigt att få fram redskapen snabbt. Det är glädjande att Richard Jomshof har tagit del av vad alla remissinstanser har sagt. Då förvånar det säkert inte att jag har plockat fram vad min arbetsgivare Åklagarmyndigheten, som jag är tjänstledig från sedan ett par år tillbaka, skrev i ett yttrande den 16 oktober. Det var alltså fyra dagar efter den presskonferens då man sa att lagstiftningen ska träda i kraft redan i februari.

Åklagarmyndigheten som ska ta dessa beslut på underlag från Polismyndigheten säger att det är problematiskt för åklagare att få del av underrättelsematerial. Och det som man normalt sett behöver för att kunna ta ett sådant beslut är alltså tillförlitliga underrättelser från trovärdiga källor till polisen. Därför säger Åklagarmyndigheten att det inte självklart är lämpligast att det är åklagare som ska pröva frågan om vistelseförbud.

Detta går inte att jämföra med kontaktförbud. Jag har själv suttit och utfärdat många sådana. Där sitter man med en helt annan lagkonstruktion.

Bedömningen av trovärdigheten görs också säkrast av mottagaren av underlaget, det vill säga Polismyndigheten.

Åklagarmyndigheten skriver att Polismyndigheten kan vara bättre skickad. Och Åklagarmyndigheten säger uttryckligen att man i det fortsatta lagstiftningsarbetet bör överväga om beslut om vistelseförbud i stället bör fattas av Polismyndigheten.

Jag konstaterar att detta remissvar kom in efter att regeringen och, som jag förstår, Sverigedemokraterna har utlovat att detta nu ska gå snabbt och att man inte hinner omarbeta det.

Jag undrar därför hur Richard Jomshof ser på att Åklagarmyndighetens synpunkter har tillvaratagits i detta lagstiftningsarbete.