Herr talman! I dag får vi tillfälle att i kammaren lyfta fram en av skatteutskottets subsidiaritetsprövningar. Vad är det då för EU-förslag som är uppe på bordet? Det benämns som Förslag till direktiv om internprissättning. Vad är då internprissättning, och varför behöver man ett regelverk om detta?

Herr talman! När två företag som ligger i olika länder men inom en och samma koncern, eller intressegemenskap, gör affärer med varandra öppnas teoretiskt en möjlighet att ackumulera affärstransaktionens vinst i antingen det land där företaget som säljer varan ligger eller där företaget som köper varan ligger.

För att förhindra att man använder liknande gränsöverskridande transaktioner som ett verktyg för skatteplanering, dubbelbeskattning eller dubbel icke-beskattning, finns det i dag ett regelverk utformat av OECD.

Detta går lite förenklat ut på att man vid liknande transaktioner mellan företag inom samma koncern eller intressegemenskap ska använda en så kallad internprissättning som ska vara i enlighet med en armlängdsprincip. Det innebär att priser och andra villkor kopplade till transaktionen ska överensstämma med vad som skulle ha avtalats mellan oberoende företag i en motsvarande situation.

Alltså: Bara för att man gör gränsöverskridande affärer inom en och samma koncern ska man inte kunna välja i vilket land den vinst som uppstår vid transaktion ska beskattas.

Nu har skatteutskottet behandlat detta ärende som en så kallad subsidiaritetsprövning. Detta innebär att vi inte tittar på förslaget i sak utan gör bedömningen om detta beslutas på rätt nivå för att uppnå målet. Huvudregeln är att beslut ska fattas på så låg nivå som möjligt för att ändå uppnå målen med förslaget.

Herr talman! Handel är något som är positivt och som är en viktig komponent för välståndet i vårt land. Skatter från företag i Sverige som exporterar produkter och tjänster utomlands är på vilka vi primärt bygger vår välfärd och vårt samhälle.

Sverigedemokraterna är i grunden ett handelsvänligt parti. Varje förenkling som vi kan göra för att underlätta handel mellan länder, oavsett om det är med andra EU-länder eller med tredjeland, ser vi som positivt.

Vi anser också att skatteflykt och skatteundandragande ska beivras och ser förslag som är träffsäkra och som inte orimligt belastar företag eller respektive länders skattemyndigheter som positivt. Dock är kommissionens förslag lite tårta på tårta.

Herr talman! Som jag nämnde tidigare har OECD redan ett regelverk för just internprissättning. Visserligen är OECD:s riktlinjer inte bindande, och det är upp till varje land att tolka riktlinjerna. Men det är samtidigt ett dynamiskt regelverk som utvecklas över tid och som uppdateras regelbundet.

Att EU nu skulle ta fram ett parallellt system som är bindande för medlemsstaterna, visserligen baserat på OECD:s regelverk men utan den flexibilitet som medges av det befintliga regelverket, riskerar att skapa nya problem vid transaktioner med tredjeland.

Det finns dessutom en överhängande risk, som ofta när EU ska vara med och ta fram system, att det blir överarbetat och extra krångligt. Dessutom är frågan om internprissättning och armlängdsprincip global och kräver därför globala lösningar.

Men den viktigaste invändningen är att värna medlemsländernas befogenheter på skatteområdet. Nyttan av harmoniserade regler måste vägas mot möjligheten att införa och behålla nationella regler.

Herr talman! Att EU konstant visar ambitioner att flytta fram sina positioner och överföra mer makt från våra nationella parlament till Bryssel ser vi Sverigedemokrater som oroväckande, och det borde bekymra fler.

Denna subsidiaritetsprövning berör dock inte just denna del om maktförflyttning. Men om det föreslagna EU-gemensamma regelverket om internprissättning skulle bli verklighet kommer det sannolikt att bli mer stelbent, och möjligheten att tillämpa OECD:s regelverk med dess flexibilitet blir mer begränsad.

Regeringen gör dessutom bedömningen att kommissionen överdriver problematiken med medlemsländers tolkningar av OECD:s regelverk, och tvister, åtminstone mellan medlemsstater, löses med ömsesidiga överenskommelser genom skatteavtal.

Regeringen anser också att tvister generellt inte uppstår på grund av att medlemsländer tolkat armlängdsprincipen på olika sätt, då denna inte är en exakt vetenskap utan en övergripande princip för att rätt skatt ska betalas i rätt land och att förutsättningarna ofta skiljer sig i de enskilda fallen. Sammanfattningsvis anser utskottet precis som regeringen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Visserligen är internprissättningsproblematiken gränsöverskridande i sin natur. Men då det redan finns ett regelverk från OECD att förhålla sig till och att problematiken är global borde man i stället söka lösningen genom att förbättra OECD:s regelverk snarare än att införa ett eget.

Herr talman! Vi sverigedemokrater ställer oss bakom det motiverade yttrandet till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande och tycker att det är positivt att samtliga övriga partier i utskottet gör detsamma.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)