Fru talman! Att vi står inför en extremt allvarlig situation, en total kris, verkar vi vara ense om. Om ord gjorde jobbet skulle vi redan vara framme, som jag tror att alla åhörare har hört här. Men det som krävs nu är handling, och där finns det desto större brist.
Ingen behöver längre bara lita på vetenskapen för att förstå vad det är som händer med vår planet. Det räcker med att sätta på tv:n eller lyssna på radion och höra om de extrema skyfall och översvämningar som drabbar Grekland, Spanien, Libyen, Hongkong och många andra platser på jorden, eller att se hur Kanada drabbas av enorma skogsbränder på en tjugondel av landets skogsareal under ett enda år. Och Kanada är inte ensamt. Det räcker att fråga någon av Gotlands jordbrukare som drabbades av torka i början av året eller alla människor i Sala, Västerås, Gävle och Uppsala. Många från dessa områden, som har fått sina källare översvämmade eller sett sina vägar, järnvägar och hem spolas bort, finns på läktaren i dag och följer debatten. Det gäller även människor i Åre och i Norge.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning
Klimatkrisen är inte ett hot i framtiden. Klimatkrisen sker här och nu. Vi har inte bara en utan två stora uppgifter som vi måste göra i vår generation. Det handlar om att bygga ett fossilfritt samhälle och minska utsläppen snabbt. Men det handlar också om att börja arbeta intensivt, systematiskt och långsiktigt med att klimatsäkra Sverige just för att människor inte ska stå ensamma i krisen.
Klimatkrisen kostar i form av förlorade människoliv, men den kostar också i form av enorma ekonomiska skador. Bara mellan 1980 och 2021 beräknas skador efter klimatrelaterade extremväder bara i EU ha kostat hisnande 6 700 miljarder kronor i dagens penningvärde. Tänk då om åtminstone en rännil av dessa pengar hade använts till att minska utsläppen och att klimatanpassa samhället i stället för att betala kostnaderna när skadan redan är skedd! Här finns en läxa att lära.
Miljöpartiet har lärt denna läxa. Vi har insett att det är otroligt mycket effektivare att förebygga klimatskador än att snåla nu och att betala för skadorna i efterhand, som regeringen gör. Under vår tid i regeringen ökade vi därför satsningarna på klimatanpassning i kommunerna 20 gånger om, från 25 miljoner kronor till 500 miljoner kronor per år. Vi tillsatte Nationella expertrådet för klimatanpassning för att hjälpa kommuner, och vi tog för första gången fram en nationell strategi för klimatanpassning. Men jag vill vara tydlig med att det inte räcker. Vi behöver göra ännu mer, och vi kräver nu att anslagen höjs till åtminstone 3 miljarder kronor per år för att verkligen kunna hjälpa kommuner, företag och vanliga familjer att rusta sig mot de väderextremer som kommer att bli värre och värre och att minska deras sårbarhet.
År 2023 var ett extremt år, med stor säkerhet det varmaste året som någonsin har uppmätts hittills - det varmaste på 120 000 år. Ingen - vare sig världen, EU eller Sverige - är redo för de kriser som nu drabbar oss. Vi är inte rustade.
Men precis som när det gäller frågan om utsläppen gör regeringen tvärtemot det som vetenskapen säger. När man understryker behovet av satsningar och långsiktighet drar regeringen i handbromsen och skär ned anslagen för stöd till klimatanpassning i kommunerna, för till exempel jordskred. Detta är ett dubbelt svek - att elda på klimatkrisen och sedan lämna människor att drabbas av den.
Jag kräver svar från miljöministern: Kommer ni att ändra riktning och lyssna till forskarna och hjälpa människor i klimatkrisen?
(Applåder)