Fru talman! Det är stora ord i denna debatt, framför allt från oppositionen. Men jag har inte kunnat identifiera särskilt många stora ord om just frågan vi debatterar i dag, nämligen klimatanpassning.

Som tidigare sagts antog riksdagen på förslag från den dåvarande regeringen en strategi för klimatanpassning. Samtliga partier var för. Vi har i dag statliga bidrag till klimatanpassning, och det hade vi förra mandatperioden också. Men någon ökad miljardrullning på just detta anslag har inte varit aktuell eftersom hela anslaget inte har förbrukats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Det krävs givetvis ett aktivt arbete med att utforma regelverk och se över lagstiftning. Det pågår ett arbete med tillståndsprocesser på många olika plan som förhoppningsvis även kan bidra till arbetet med klimatanpassning i olika former. Det är inte så enkelt att man i en budget bara kan plussa på några miljarder och snabba på anpassningen på alla områden, utan det gäller att identifiera vad som ska göras, var det ska göras, när det ska göras och hur det ska göras. Det är som sagt mer komplicerat än att bara stoppa in några miljarder i en kalkyl.

Fru talman! Expertrådet för klimatanpassning lyfte fram flera områden i sin rapport från 2022. Ett område var livsmedelssäkerhet, och det finns en potential för Sverige att producera mer livsmedel. Klimat- och sårbarhetsutredningen kom exempelvis fram till att intäkterna från lantbruket sannolikt kommer att öka mer än kostnaderna framöver. Då är det till exempel viktigt att alltid se till potentialen inom livsmedelsproduktion. Här har kommunerna ett viktigt arbete att göra, exempelvis att verkligen tänka över om man ska exploatera jordbruksmark eller inte. Bygger man bostäder på åkermark är det extremt komplicerat och svårt att återställa den. Här har Sverige ett stort ansvar och en viktig potential.

(Applåder)