Fru talman! Lars Isacsson tar upp frågan om bristande infrastruktur som ett tillväxthinder. Det ser vi i många delar av vårt land. Infrastrukturen är ryggraden för svensk ekonomi. Det gäller inte minst järnvägen, som historiskt sett har lagt grund för mycket av det välstånd som har byggts i Sverige.

Nu ser vi att det med tanke på nyindustrialiseringen med etableringar i stora delar av landet behövs en kapacitet och ett underhåll värda namnet för att infrastrukturen inte ska vara just ett tillväxthinder. Ett litet och exportberoende land som Sverige behöver självklart en robust infrastruktur.

En god tillgänglighet regionalt, nationellt och internationellt har stor betydelse för medborgare och näringsliv och för konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och välfärd. Det är därför regeringens prioritet är att satsningar på järnväg i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik. Det stärker jobb och tillväxt i hela landet.

Regeringen har tagit ansvar i en svår tid för Sverige genom att avbryta planerna för stambanor för höghastighetståg. Det är ett projekt som kritiserades av Riksrevisionen för bristande kontroll och höga kostnader. Detta innebär att vi är bättre rustade för att ta oss an andra kapacitetshöjande åtgärder och prioritera underhållet på ett tydligare och bättre sätt än man hade haft möjlighet till om man inte hade avbrutit detta projekt. Det är att ta ansvar.

Därför ser jag fram emot den planperiod som vi nu har tagit första steget till med inrikesunderlaget. Det frigör ett utrymme, samtidigt som jag tror att alla i kammaren är väl medvetna om de kostnadsökningar som har skett i hela vårt samhälle. De märks inte minst när det kommer till att planlägga dyra infrastrukturprojekt. Därför finns det desto större anledning att prioritera det som stärker just arbetspendling och godstrafik.

Det som redan ligger i plan för Dalabanan handlar om att Trafikverket nu rustar banan kontinuerligt för att tillåta högre hastigheter genom att bygga nya mötesspår som på sikt kommer att öka kapaciteten på banan.

För sträckan Uppsala-Borlänge pågår hastighetshöjande och kapacitetsökande åtgärder. Det handlar exempelvis om förbättrade och nya mötesstationer och att bygga bort mindre järnvägskorsningar. Även kurvrätning, spårbyte och trimning av signalsystemet är planerat för Dalabanan 2025-2027. Vid Heby planeras mötesspår 2025-2027.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag har varit inne på tidigare, fru talman, har vi just tagit det första steget mot en ny nationell plan med inriktningsuppdraget där arbetspendling och godstrafik som stärker jobb och tillväxt i hela landet är en prioritet och något som är tydligt utpekat för Trafikverket när de arbetar fram underlaget för nästa planperiod.