Fru talman! Jag ställde skolministern en fråga gällande dialog och fortsatt dialog med fackförbunden inom skolans område. Skolministern besvarade inte frågan, men jag tror faktiskt att de sverigedemokratiska ledamöterna besvarade den frågan åt skolministern med tanke på hetsen mot fackförbunden. Det sades: Ja, men det är inte konstigt. Fackförbunden är ju socialdemokrater allihop.

Jag tror inte att Saco och TCO och alla de förbund som tillhör dem ser sig som kopplade till det socialdemokratiska partiet. Men det hade väl varit fantastiskt om så många svenska fackföreningsmedlemmar skulle bli medlemmar och verka i den socialdemokratiska andan, tycker jag som socialdemokrat.

Jag kan stå här hela kvällen, fru talman, och prata om vad fackföreningsordförande eller fackföreningsmedlemmar har pratat om i den massiva kritik som har förts fram ända sedan Tidöavtalet slöts men framför allt sedan utredningens förslag lades fram. Facken inom hela den offentliga sektorn men specifikt i skolan är genuint oroliga. Alla de fackförbund som rör sig inom skolans hägn är genuint oroliga för vad detta kommer att leda till för dem som jobbar där. Hur många kommer att vilja jobba kvar i den kultur som skapas, i den bristande tillit som detta är ett initiativ till?

Jag kan prata om hur Kommunal just pratar om den bristande tilliten. Tilliten kommer att försvinna när vårdnadshavare eller elever inte kan känna trygghet när de möter barnskötare, vaktmästare, städpersonal eller kökspersonal som tillhör deras förbund. Eller jag kan prata om precis det som min kollega Linus Sköld pratade om tidigare. Det handlar om vad skolledarna pratar om i både intervjuer och debattartiklar. Det är framför allt en debattartikel som båda deras förbundsordförande, Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, signerade den 31 augusti som jag tycker är speciellt intressant. Jag måste få citera ur just den i alla fall. Där säger de tydligt:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

"Förslaget i sig är simpel populistisk symbolpolitik av allra sämsta sort. Idag är det ytterst få barn som befinner sig i Sverige illegalt. De som gör det tillåts gå i skolan. Det borde inte vara svårare än så. Men alltjämt befinner sig förslaget högst upp på den politiska agendan. Till Tidöpartierna vill vi därför säga följande - låt barn gå i skolan och ägna er åt att se över olikvärdigheten i det svenska utbildningsväsendet istället."

Så här kan jag, som sagt, fortsätta. För fackförbund efter fackförbund är kritiska till detta förslag. Det är de med rätta, för det är en brist på tillit, precis som mina kollegor här har sagt.

Sverigedemokratiska ledamöters syn på fackförbunden i sig och reaktionen på det högljudda motstånd som vi i oppositionen har säger något om att en dialog med fackförbunden från skolministerns sida i just denna fråga nog kommer att vara lite lönlös.

Därför frågade jag i stället: Är det Liberalernas syn på detta - att det tack vare att barnkonventionen ingår inte kommer att bli fråga om angiveri för skolpersonalen - som gäller? Eller är det Sverigedemokraternas syn på detta, där det kanske till och med kommer att kunna bli straffbart att inte ange barn?

(Applåder)