Fru talman! I Sverige, där offentligt anställd sjukvårdspersonal i dag inte rapporterar papperslösa patienter till myndigheterna, står vi inför en oroande förändring. Tidöavtalet föreslår en anmälningsplikt för bland annat sjukvårdspersonal vid kontakt med papperslösa, vilket kan få ödesdigra konsekvenser.

Akut sjukvård är en rättighet för vuxna papperslösa, och papperslösa barn under 18 år har rätt till samma vård som andra barn i Sverige. Så är det i dag. Denna humanitära princip hotas nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min farhåga är att anmälningsplikten kommer att leda till en ökad dödlighet bland papperslösa, särskilt i akutsituationer. Risken är stor att de avstår från att söka vård, vilket kan leda till att allvarliga sjukdomar förvärras eller att papperslösa söker hjälp från obehöriga, med potentiellt livshotande följder.

Min största oro gäller papperslösa kvinnor och barn. Kvinnor kan välja att avstå från livsviktig vård, som förlossningsvård och abort, av rädsla för att rapporteras. Det innebär en direkt livsfara för både mor och barn. Nyfödda riskerar att missa grundläggande hälsovård och vaccinationer. För papperslösa barn, speciellt de med funktionsnedsättningar, är situationen ännu dystrare.

Statsrådet Acko Ankarberg Johanssons svar i denna fråga ger ingen klarhet i vad regeringen vill. Även om det talas om patientsäkerhet och undantag från informationsplikten finns inga garantier för att denna policy inte kommer att skada de mest utsatta.

Fru talman! Jag uppmanar regeringen att ompröva denna anmälningsplikt. Vi måste säkerställa att ingen människa, oavsett status, avstår från nödvändig vård av rädsla för att rapporteras till myndigheterna. Vår humanitära skyldighet är att skydda dessa individers hälsa och välbefinnande.

(Applåder)