Fru talman! Kriget i Gaza är en tragedi, och det är vi nog alla eniga om. Det är inte första gången som vi har en interpellationsdebatt i ämnet. Förra gången var den 16 november, och den här debatten blir därför i någon mån en repris.

Så som debatten utvecklade sig då ville olika företrädare för oppositionen att Sveriges regering skulle uttala att Israels krigshandlingar i Gaza är oproportionerliga och därför olagliga. Det är också så debatten förs nu här i dag. Interpellanterna vill att Sverige slår fast att Israel bryter mot krigets lagar.

Jag vill därför på samma sätt som jag gjorde i den förra debatten i stället rekommendera regeringen att inta en mer försiktig hållning. Vi talar här om anklagelser om krigsbrott. Och det brukar inte vara klokt att försöka avgöra om någon har begått brottsliga handlingar baserat på rapporter i medierna, om inte brottet är uppenbart, som när Ryssland terrorbombar bostadshus i Ukraina. Klokt är att vänta in vad professionella bedömare säger, exempelvis åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen. Då kommer vi också att få en .

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att kammarens överläggningar inte får störas av åhörare på läktaren. Jag ber vakterna att snarast avlägsna de personer som stör ordningen.)

Tack, fru talman! Jag fortsätter.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Var så god!)

Då kommer vi också att få en bedömning av de krigsbrott som Hamas begår med nyttjande av mänskliga sköldar, för att inte tala om den fruktansvärda attack mot civila som inledde kriget.

Om regeringen i stället gör som interpellanterna vill och ger sig in i debatten med det enda syftet att kalla Israel för krigsförbrytare blir Sverige en del av konflikten. Och det är en konflikt som faktiskt inte är Sveriges.

Det kommer att komma en tid då vi med bättre kunskapsunderlag än nu kommer att kunna bedöma om Israels krigföring har varit laglig eller inte. En sådan rättsprocess bör då ledas av dem som har expertkunskaper om strid i bebyggelse och om internationell humanitär rätt. Annars blir det mest lösa tyckanden.

Fru talman! Det är kriget i sig som är det stora problemet, och en viktigare fråga för regeringen att fokusera på är vad Sverige kan göra för att vi ska komma till ett slut. Jag kan som alla andra se konsekvenserna i form av förlorade människoliv och förstörelse av städerna. Det är därför rimligt att ställa frågan till Israel om de militära insatserna kan trappas ned.

Den andra parten i kriget, terrororganisationen Hamas, kan också uppmanas att kapitulera. Det finns ingen möjlighet för Hamas att vinna militära framgångar. Som för de tyska nazisterna i Berlin i april 1945 kommer ett fortsatt krig bara att plåga den egna befolkningen till ingen nytta för någon. Vi talar ibland om Hamas som om de inte vore en grupp människor som förstår vad vi säger, men det är en politisk rörelse med ledare som kan tilltalas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ansvaret för att få ett avslut på kriget ligger inte endast på Israel. Jag noterar att oppositionens företrädare i sina inlägg inte har sagt ett enda ord om Hamas skuld för att kriget fortfarande pågår.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Lifvenhage, Erik Ottoson, Maria Stockhaus och John E Weinerhall (alla M).