Fru talman! Det är nu över tre månader sedan terroristgruppen Hamas genomförde sina barbariska attacker mot Israel och det nu pågående kriget inleddes. Som jag sa inledningsvis är det mänskliga lidandet på bägge sidor enormt. Israel har drabbats av det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen, och samtidigt har många tusen palestinier dött i kriget.

Regeringen står upp för Israels rätt att försvara sig. Israels mål att slå ut Hamas militära förmåga är därför förståeligt. Dessutom skulle det möjliggöra ett slut på Hamas auktoritära islamistiska styre. Regeringen välkomnar därför antagandet av den nya sanktionsregimen mot Hamas, som man beslutade om i fredags.

Samtidigt växer regeringens oro över omfattningen av krigföringens konsekvenser för civilbefolkningen i Gaza, det mycket stora antalet civila döda, varav förfärande många är barn, och de omfattande skadorna på civil egendom. Detta reser frågor om efterlevnaden av den internationella humanitära rätten. Jag reser dessa frågor, och det har också andra företrädare gjort.

Sjukhus och sjukhustransporter åtnjuter ett särskilt skydd enligt den internationella humanitära rätten. Sjukhuspersonal och patienter ska skyddas, och regeringen har därför enträget uppmanat Israel att visa största möjliga återhållsamhet för att säkerställa skyddet av civila. Även humanitär personal ska skyddas och respekteras.

Samtidigt får Hamas inte använda civila som mänskliga sköldar eller sjukvårdsinrättningar som bas för sina militära operationer. För att avgöra om Israel har brutit mot den internationella humanitära rätten fordras dock prövning, och vi har inte den information som krävs för detta. Vi har till exempel inte underlag för att avgöra om Hamas har lagt ett militärt mål under en civil byggnad. Detta bör därför oberoende rättsliga instanser utreda, och som bekant har till exempel Internationella brottmålsdomstolen en pågående förundersökning om situationen i Palestina.

Vad som är helt klart och som regeringen har återupprepat i både bilaterala och multilaterala sammanhang är vikten av att alla parter tillämpar principerna om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet. Därtill skulle deportation av palestinier från Gaza strida mot folkrätten.

Fru talman! Regeringen har, liksom EU, understrukit den allvarliga humanitära situationen i Gaza och krävde därför tidigt humanitärt tillträde. Regeringen röstade också, tillsammans med övriga nordiska länder och en betydande majoritet av EU:s medlemsländer, för resolutionen om ett eldupphör av humanitära skäl i FN:s generalförsamling den 12 december förra året.

Resolutionen kräver ett omedelbart eldupphör av humanitära skäl och understryker alla parters ansvar för att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når civilbefolkningen i Gaza. En förutsättning för att Sverige skulle rösta för resolutionen var dess krav på omedelbar och villkorslös frigivning av samtliga i gisslan som hålls av Hamas och andra grupper i Gaza.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen välkomnar EU:s arbete i samarbete med FN, USA och regionala partner för att återuppta fredsprocessen i Mellanöstern. Vid EU:s utrikesministermöte tidigare i veckan välkomnade jag EU:s fortsatta arbete med att få igång en process för fred baserad på en framförhandlad tvåstatslösning.

Vi stöder viktiga initiativ såsom en förberedande fredskonferens så snart som möjligt. Regeringens budskap är därför att Sverige står redo att bidra i ett bredare europeiskt initiativ. Sverige, liksom EU, ska alltså vara en stark röst för en framförhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson och John E Weinerhall (båda M).