Fru talman! Matilda Ernkrans har frågat statsministern hur statsministern ser på kommissionens agerande och den bedömning man gjort gällande utbetalning av stöd till Ungern samt om statsministern avser att vidta någon åtgärd utifrån sin syn på frågan. Hon har också frågat vilka konsekvenser statsministern ser att beslutet kommer att få för EU:s framtida möjligheter att upprätthålla krav på rättsstatlighet i medlemsstaterna, om statsministern avser att ta några initiativ för att säkerställa att kravet på rättsstatlighet upprätthålls samt hur statsministern agerade på EU-toppmötet för att driva på för en uppgörelse för de 26 länder som var överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationen har överlämnats till mig.

När det gäller kommissionens beslut den 13 december avsåg det medel från strukturfonderna som frysts mot bakgrund av att Ungern inte uppfyllde vissa av de nödvändiga villkor som gäller för att erhålla finansiering från fonderna. Beslutet att tillgängliggöra delar av medlen baserades på kommissionens bedömning att Ungern hade uppfyllt vissa villkor som avsåg rättssystemets oavhängighet. Beslutet innebär inte att pengar betalas ut utan att Ungern får möjlighet att begära ersättning för kostnader som uppkommer i godkända projekt. De medel som gjordes tillgängliga uppgår till cirka 10,2 miljarder euro av totalt drygt det dubbla. Kommissionen konstaterar att beslutet kan ändras om Ungern inte längre skulle bedömas uppfylla de aktuella villkoren.

Kommissionen meddelade den 13 december också att det inte fanns anledning att föreslå någon ändring när det gäller de 6,3 miljarder euro som hålls inne till följd av rådets beslut enligt villkorlighetsförordningen. De medel som Ungern har rätt till genom EU:s återhämtningsfond förblir också frysta. Ungern har ålagts 27 delmål som ska uppfyllas innan det kan bli aktuellt att ändra detta.

Regeringen utgår från att kommissionens beslut den 13 december fattades på sakliga och rättsligt korrekta grunder. Regeringen konstaterar att cirka 21 miljarder euro av möjlig ungersk EU-finansiering förblir frysta av skäl som har att göra med rättsstatsprincipen och andra grundläggande värden. I rådet, kommissionen och EU-domstolen pågår dessutom flera andra förfaranden som syftar till att säkerställa att dessa värden upprätthålls i Ungern och alla andra medlemsstater.

Regeringen ser naturligtvis mycket allvarligt på varje inskränkning av rättsstatsprincipen och andra grundläggande värden inom unionen. Beslutet den 13 december har dock på intet sätt ändrat förutsättningarna för möjligheterna att värna rättsstatsprincipen. Tvärtom befäster de olika processer som pågår EU:s samlade förmåga att agera till skydd för rättsstatens principer och unionens grundläggande värden. Regeringen har varit och kommer att förbli aktiv inom relevanta delar av detta arbete. Det handlar bland annat om rättsstatsdialogen i rådet, om pågående artikel 7-processer samt om att vara aktiv i de domstolsförfaranden där den svenska rösten behövs.

Under mötet i Europeiska rådet agerade statsministern aktivt och konstruktivt på basis av den i riksdagen förankrade ståndpunkten för att nå en överenskommelse som alla länder skulle kunna ställa sig bakom. I syfte att manifestera den starka solidaritet med Ukraina som finns inom EU nåddes en lösning som alla länder förutom Ungern kunde acceptera. Även här agerade statsministern på basis av den i riksdagen förankrade ståndpunkten till stöd för en uppgörelse mellan 26 medlemsstater. Det handlade i stor utsträckning om att minska budgetöversynens storlek, öka graden av omprioriteringar för att finansiera nya åtaganden och finna en konstruktion för räntebetalningar av den gemensamma upplåningen under EU:s återhämtningsfond som kunde accepteras av alla.

När bitarna började falla på plats och en preliminär överenskommelse låg på bordet var det avgörande att regeringen kunde få riksdagens stöd vid det samråd som med kort varsel och mitt i natten genomfördes med EU-nämnden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack vare dessa insatser nåddes en överenskommelse om en revidering av EU:s långtidsbudget med stöd till Ukraina som 26 länder, inklusive Sverige, kunde stödja. Europeiska rådet kommer att sammanträda igen den 1 februari och då försöka få till nödvändig enighet.