Fru talman! Regeringen arbetar målmedvetet med infrastrukturen i vårt land, och behoven är stora. Precis som Gunilla Svantorp är inne på prioriterar regeringen att förbättra den infrastruktur som finns och reparera där det behövs, det vill säga förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Det är inte enbart en fråga om underhåll, utan det handlar också om nyinvesteringar för att stärka det vi redan har.

Majoriteten av den järnvägs- och väginfrastruktur vi har i Sverige är den vi kommer att använda i framtiden. Den infrastruktur som kommer att användas för framtida bruk finns på plats redan i dag. Därför är det viktigt att ha förhållningssättet att vårda och värna den gemensamma resursen på bästa sätt.

När det gäller olika underlag har det tagits fram en förstudie. Där har man pekat på kapacitetsförstärkningar som ger kortare restider och som kan leda till ökat resande. Samtidigt har det pekats på att investeringskostnaderna är höga i projektet.

Gemensamma utredningsresultat och slutsatser analyseras nu i Regeringskansliet, och analysen kommer att fortsätta när processen med att ta fram den nationella planen går vidare. Här finns möjlighet för olika intressenter i regionerna, kommunerna och andra aktörer att lämna in sina synpunkter när inriktningsunderlaget är ute på remiss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att prioritera infrastruktur i sitt eget trafikslag men också för att se hur nyttorna för att optimera hela transportsystemet kommer på plats. Utvecklingen inom flyget sker med hög hastighet, där branschens eget mål är att inrikesflyget ska vara fossilfritt till 2030.

Även om spaden går i backen tidigt - mandatperioden är inte slut än - kommer nyttorna av investeringarna inte att vara fullt utvecklade till 2030. Det går inte att ställa något i nuläget mot något annat i framtiden, utan jämförelsen måste ske på liknande premisser. Jag kommer inte att ställa olika trafikslag mot varandra. Regeringen har agerat för att sträckan Stockholm-Oslo ska ingå i stomnätskorridoren på EU-nivå i TEN-T-nätet, och det är baserat på betydelsen av sträckan.

Analysarbete av de studier som har gjorts pågår, och vi har tagit emot ett inriktningsunderlag. Sedan kommer vi att fortsätta att titta på hur vi kan stärka infrastrukturen och vilka nyinvesteringar som behövs för att öka kapaciteten, inte minst ur ett totalförsvarsperspektiv och vårt stundande medlemskap i Nato. Det finns stora behov av att stärka infrastrukturen i öst-västlig riktning, som Försvarsberedningen har pekat på och som regeringen arbetar utifrån.