Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag ställde interpellationen just därför att det inte är så enkelt att sätta spaden i backen. Jag vill påminna statsrådet om att det inte är jag som har sagt det, utan det är statsministern som har kommit med löften i ett tvåsidigt uppslag i Wermlands-Tidningen om att spaden ska vara i backen inom nästa mandatperiod om de vinner valet. Det är inte jag som har sagt det utan statsministern.

Det är enkelt att avge vallöften i en valrörelse, men de är betydligt svårare att genomföra, vilket ministern visar oss alla. Det är inte bara i Värmland som statsministern har utlovat detta. Statsministern och hans partikamrater, ministrar och andra, har varit ute i hela Sverige och utlovat vägstumpar och broar. Jag vill verkligen poängtera att det inte är jag som har sagt det, utan det är statsministern.

Statsrådet sa i sitt svar att det måste finnas ett tillräckligt underlag. Jag vill bara påminna om att det finns tusentals sidor av underlag. Sedan saknas säkert ett och annat underlag, men det gjordes en åtgärdsvalsstudie 2017. På norska sidan gjordes en liknande studie 2020, en konseptvalgutredning. Sedan har det gjorts en gemensam rapport mellan de båda länderna som lades fram 2022, alldeles i samband med valet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det man har kommit fram till är att bristerna är desamma i båda länderna. Det är fråga om låg kapacitet, låg punktlighet och långa restider i förhållande till sträckan. Mest betydande är den bristande kapaciteten.

Den nuvarande sträckningen på den svenska sidan missar de tätbefolkade områdena norr och väster om Mälaren. Värmlandsbanans del mellan Karlstad och Kil är den mest trafikerade enkelspåriga banan i Sverige med blandad trafik. Det är en viktig bana för gods. Vi som åker banan varje vecka blir stående hela tiden eftersom det är enkelspår, om vi över huvud taget lämnar Karlstad eller Stockholm. Mycket kan göras med den sträckningen på Värmlandsbanan, och det skulle göra stor regional nytta. Det vet alla.

Mälardalsbanan är en relativt modern järnväg, även om det finns några flaskhalsar där det inte är dubbelspår. Slutsatsen är att det inte handlar om att bygga nytt hela vägen, utan det handlar om att komplettera befintlig infrastruktur. Det är ungefär vad ministern brukar säga är prioriterat. Det handlar om att tillföra kapacitet och funktion, med syftet att få en snabbare, robustare och mer attraktiv bana att resa på.

Detta handlar inte om det ministern säger varenda gång vi debatterar, nämligen att jag ställer trafikslag mot varandra. Däremot måste man ställa relevanta frågor. Är det klokt att den korta sträckan på 40 mil är en av de mest trafikerade för flyget - också ur klimatsynpunkt? Än har vi inte sett de miljövänliga delarna. De kommer säkert också till flyget, men de är inte på plats nu - och det är just nu vi diskuterar.

Vilka underlag saknar ministern, och när tänker ministern efterfråga dem?