Fru talman! Tomas Eneroth, som själv har varit statsråd, vet att om man vill ändra lagstiftning eller regelverk måste detta föregås av utredningar. Så är det.

Regeringen förutsätter att alla svenska aktörer följer gällande lagstiftning, inklusive EU:s sanktioner, som gäller före nationell rätt i Sverige. När EU antar nya sanktionspaket finns det absolut ett behov av att sprida information om de nya sanktionerna till myndigheter och andra aktörer i medlemsstaterna. Här har EU-kommissionen en viktig roll att spela, och det är välkommet att en ny skriftlig vägledning utarbetas när nya åtgärder presenteras.

Samtidigt behöver medlemsstaternas myndigheter, inklusive de svenska, hålla sig uppdaterade för att kunna bistå företag och andra aktörer som vill stödja Ukraina genom att efterleva sanktionerna till punkt och pricka.

Det finns positiva exempel att lyfta fram som kan underlätta efterlevnaden. Ett exempel är broschyren Rysk teknikanskaffning, som Säkerhetspolisen, Tullverket och Inspektionen för strategiska produkter, ISP, har tagit fram. Broschyren syftar till att informera svenska företag för att undvika sanktionskringgående. Detta är ett exempel på just den typ av information som jag upplever att Tomas Eneroth nyss efterfrågade.

Frågan om kringgående handlar om att alla aktörer i EU behöver göra sin hemläxa och vara vaksamma. Jag delar helt uppfattningen att detta innebär också en moralisk aspekt; där finns det inga skillnader mellan Tomas Eneroth och mig själv. Men det handlar också om att säkerställa att aktörer i tredjeland inte bidrar till att sanktionerna kringgås. Det är därför välkommet att EU har tillsatt ett sanktionssändebud och att denne är mycket aktiv i sina kontakter med globala partner.

Vi vet att sändebudets arbete ger resultat och att det dessutom höjer vaksamheten. Genom samtalen får EU och medlemsstaterna också information om eventuella misstänkta företag, vilket är användbart för EU och medlemsstaterna i deras vidare arbete. I sanktionssändebudets och våra egna samtal med globala partner, bland annat USA och Storbritannien, understryker dessa den vikt som tillmäts frågan.

Många länder som pekas ut medialt i olika sammanhang är måna om att göra om och göra rätt, dels för att stödja Ukraina, dels för att bibehålla goda relationer med EU och dess medlemsstater. På så vis är granskningarna av europeiska företags förehavanden i tredjeland viktiga. De sätter ljuset på viktiga frågor och kan bidra till bot och bättring när det gäller tveksamheter, men de kan också ge incitament för globala partner att ta frågorna på ännu större allvar.