Fru talman! Jag vill tacka ledamöterna för inläggen. Jag är glad att vi även denna sena eftermiddag kan diskutera dessa viktiga frågor.

Jag vill ta avstamp i en viktig aspekt. Den senaste månaden har vi på förekommen anledning pratat mycket om dödsolyckorna. Det är viktigt att vi gör det eftersom vi ser en hemsk utveckling. Men det är viktigt att vi inte glömmer det breda perspektivet, vilket också har lyfts fram av ledamöterna. Dödsolyckorna på arbetet är en del av tragedin. Men vi har också alltför många som skadas och blir sjuka och dör av arbetet.

Detta är också en viktig jämställdhetsfråga. Det finns stora könsskillnader. Det är män som dör på jobbet och i huvudsak kvinnor som blir sjuka av jobbet. Det är alltså viktigt att vi har den aspekten med oss när vi pratar om dessa frågor. När det gäller dessa frågor måste vi såklart ha en arbetsmiljöstrategi, en lagstiftning och ett arbete som hanterar problematiken i sin helhet.

Vad är regeringen beredd att göra? Vi måste såklart ha ett fungerande, systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket precis har lyfts fram här. Då måste vi jobba bland annat med att göra det lätt att göra rätt, för dem som vill göra rätt. Där har regeringen bland annat utvecklat arbetet med skyddsombud, som nämndes här. Vi har också adresserat att vi måste gå på dem som inte vill göra rätt. Vi måste höja ambitionsnivån när det gäller att komma åt arbetslivskriminaliteten. Vi måste jobba inom båda områdena.

Jag tar gärna vid lite extra i fråga om skyddsombuden, som ledamoten Weidby tog upp och som vi pratade om i går. Som jag sa i går är det korrekt att det finns olika lagstiftningar som ger dem som är fackligt anslutna och dem som inte är det olika skydd. Förtroendemannalagen gäller de fackliga skyddsombuden och ger ett bättre skydd.

Problemet är att vi har för få skyddsombud. Regeringen anser att skyddsombuden fyller en viktig funktion på våra svenska arbetsplatser. Det är ett problem att allt fler arbetsplatser saknar skyddsombud. Mot den bakgrunden har regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att titta på hur vi kan få fler skyddsombud generellt. Det gäller både de fackliga och de icke-fackliga skyddsombuden. Vi tycker att alla skyddsombud behövs.

I debatten i går frågade jag ledamoten Weidby om Vänsterpartiet vill ändra dagens lagstiftning och ta bort de icke-fackliga skyddsombuden och hur man i så fall ser på konsekvensen att vi får ännu fler arbetsplatser som står utan lokala skyddsombud. I dag vill jag bolla den frågan vidare till interpellanten Haraldsson.

Hur ser Socialdemokraterna på det, med tanke på den kritik som har riktats mot regeringen utifrån det uppdrag som vi har gett Arbetsmiljöverket? Vill Socialdemokraterna ta bort de icke-fackliga skyddsombuden? Hur ser man då på konsekvensen att vi kommer att få ännu fler arbetsplatser som står utan lokala skyddsombud?