Fru talman! Jag håller med statsrådet, för jag vet också att rekrytering av tvåspråkig personal är väldigt svårt. Det är givetvis en gedigen fråga för kommunerna att jobba med att få den tvåspråkiga personalen. Däremot tror jag inte att man kan utbilda tvåspråkig personal, för det här är rätt svåra språk.

Man kan lösa problemen på olika sätt. Jag har sysslat med äldreomsorgsfrågor och har haft förslag på lösningar, men tyvärr satt jag inte i majoritet då. Jag vet också hur det blir för de äldre när det svenska språket försvinner och man inte kan göra sig förstådd på sitt eget språk. Det blir en rätt förtvivlad situation.

Vi har i de två senaste budgetarna, både för 2023 och 2024, yrkat på att man ska permanenta verksamheten med språkcentrum. Och vi lär fortsätta att med en dåres envishet kräva att man ger en möjlighet till språkcentrum att fortsätta med sitt arbete, för precis som jag sa är det här inte ett projekt på två tre år. Det här är någonting som vi behöver göra i fem sex decennier eftersom det är så pass många som har tappat språket.

På universiteten säger man att det är allt fler som söker till enstaka kurser för att läsa finska, till exempel, för att kunna återta språket. Någonstans är det viktigt, och jag kan utifrån mig själv intyga att språket försvinner så himla snabbt. När de vuxna sönerna flyttade hemifrån hade jag ingen att prata finska med hemma, annat än katterna. Sedan märker jag helt plötsligt att jag inte längre kan, och när det blir så behöver man hantera det själv. Men för våra barns och barnbarns skull behöver språkcentrumen fortsätta.