Herr talman! Den interpellation som ställdes till mig var så kort att det inte var alldeles enkelt att förstå hur interpellanten hade tänkt, och jag kan inte säga att det blev mycket enklare nu utifrån den statistik som han redogjorde för. Jag kan konstatera att antalet asylsökande helåret 2023 jämfört med helåret 2022 minskade med 26 procent i Sverige, men ändå ökade återvändandet helåret 2023 jämfört med helåret 2022.

Ingen leverans, säger ledamoten. Jag undrar hur han tänker då. Vi har levererat tre propositioner. Jag vill särskilt lyfta fram den som handlar om anhöriginvandring och den humanitära skyddsgrunden. Det är förslag som våra fyra partier i regeringsunderlaget lade fram under den förra mandatperioden och som handlade om skärpning av försörjningskravet för anhöriga och om att minska utrymmet för att bevilja människor uppehållstillstånd när de inte har skyddsskäl.

Socialdemokraterna röstade nej till dessa skarpa förslag. Vi tog fram dem i riksdagen under den förra mandatperioden genom att arbeta i utskottet. Vi förlorade omröstningen med en röst, men jag är väldigt glad att vi nu har lyckats få igenom det. Det trädde i kraft strax före årsskiftet. Därför ser jag med tillförsikt fram emot att få se resultaten av skärpningarna, som jag tror är alldeles nödvändiga för att minska invandringen och därmed stärka integrationen.

På Ola Möller låter det som att Socialdemokraterna gjorde väldigt mycket. Då har jag två frågor. Den ena handlar om preskriberade beslut om asyl. Personer som kommer till Sverige och ansöker om asyl men som får nej på sin asylansökan och detta vinner laga kraft står för en fjärdedel av alla asylansökningar som kommer in. Detta innebär att den socialdemokratiska regeringen misslyckades fullkomligt med att få återvändandet att fungera. Man har inte varit beredd att göra det som krävs för att bekämpa skuggsamhället.

När vi nu lägger fram förslag efter förslag om verktyg för att verkligen kunna säkerställa den reglerade invandringen och se till att de som har fått nej på sin asylansökan verkligen lämnar landet blir det ramaskri. Och innan det ens finns en färdig proposition har naturligtvis en rad olika socialdemokrater runt om i landet sagt att de inte tänker följa denna lag. Detta vittnar om vilken vilja som egentligen finns i detta parti att upprätthålla den reglerade invandringen.

En annan sak som jag skulle vilja lyfta fram, där jag bedömer att Socialdemokraterna inte gjorde tillräckligt, är arbetet med att säkerställa att tredjeländer tar emot sina egna medborgare, vilket de har en folkrättslig förpliktelse att göra. Där krävs en oerhört intensiv diplomati för att säkerställa att de faktiskt gör detta. Man behöver jobba med biståndet och med andra delar för att de ska förmås att ta tillbaka sina egna medborgare.

Vi har nu inrättat en särskild statssekreterargrupp för att säkerställa att man, från Justitiedepartementet till Utrikesdepartementet, talar med en och samma röst och ser till att använda alla verktyg som finns för att få till ett fungerande återvändande. Detta är något som jag önskar att man hade gjort för mycket länge sedan.

Som jag nämnde jobbade vi under det svenska ordförandeskapet också intensivt för att använda de verktyg som faktiskt finns, bland annat påtryckningar när det gäller viseringspolitiken, gentemot länder som inte sköter sig och som inte tar emot sina egna medborgare. Där har vi glädjande nog redan sett resultat.