Fru talman! Tomas Eneroth har frågat mig om jag avser att ta några nya initiativ för att säkerställa att sanktionerna mot Ryssland efterlevs.

Låt mig inleda genom att säga att ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina utgör vår främsta möjlighet att begränsa Rysslands handlingsmöjligheter. Vårt militära, politiska och ekonomiska stöd till Ukraina förblir vår främsta utrikespolitiska uppgift.

Därutöver är Sverige är pådrivande inom EU för att skärpa sanktionerna och begränsa Rysslands möjlighet att finansiera sitt anfallskrig.

Regeringen tar arbetet med efterlevnad av sanktioner på stort allvar. Efterlevnaden av EU:s sanktioner är en komplicerad fråga som kräver kollektiva och dessutom långsiktiga insatser. Det är en förpliktelse som inbegriper samarbete mellan medlemsstaternas regeringar och berörda myndigheter, EU-kommissionen och EEAS samt med internationella partner.

Det ökande antalet sanktioner mot Ryssland syftar till att reducera landets möjligheter att fortsätta angreppet mot Ukraina och är således en viktig beståndsdel i vårt stöd till Ukraina. Det utgör samtidigt en utmaning för samtliga medlemsstater som har att verkställa EU:s beslut på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Det är välkommet att det nyligen antagna tolfte sanktionspaketet innehåller skarpa åtgärder mot kringgående av sanktionerna. Sverige har aktivt bidragit med förslag i förhandlingarna, och regeringen ser positivt på att frågan står högt på dagordningen. Vid export av vissa varor utanför EU införs krav på att försäljningsavtalen föreskriver att vidareexport till Ryssland inte får ske. Förbudet mot transitering av varor genom Ryssland utökas, vilket också minskar risken för kringgående. Vidare sanktionslistas fler individer och företag i tredjeland som varit inblandande i kringgående av sanktionerna.

Regeringen välkomnar dessa steg och ser att det finns utrymme att skärpa åtgärderna framgent. Fortsatt tryck mot tredjeland är nödvändigt för att täppa till kryphål.

På ett nationellt plan har behöriga och berörda myndigheter ett ansvar för sanktionsefterlevnaden. Hos dessa myndigheter ligger även ansvaret för att tillse att sanktionslagstiftningen följs och att brott motverkas. Regeringskansliet har löpande kontakt med behöriga och berörda myndigheter och med andra medlemsstater om sanktionsefterlevnad. Regeringen anpassar kontinuerligt sin styrning, kontroll och samordning av sanktionsgenomförandet utifrån de beslut som fattas i Bryssel.

Som jag tidigare förmedlat till Tomas Eneroth presenterade EU-kommissionen i december 2022 ett förslag till direktiv rörande kriminalisering av överträdelser av EU:s sanktioner - detta i syfte att stärka genomförandet genom att införa gemensamma minimiregler gällande bland annat brottsdefinitioner och påföljder. Rådet och Europaparlamentet har nu nått en överenskommelse avseende direktivet, som därmed kommer att gå till beslut inom kort.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som har i uppdrag att analysera behovet av och lämna förslag till författningsändringar och andra eventuella åtgärder som är nödvändiga för att genomföra direktivet. Utredningen kommer bland annat att analysera behovet av förändringar för att säkerställa ett ändamålsenligt samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter i fråga om sanktioner, såväl mellan brottsbekämpande myndigheter som i relation till och mellan andra myndigheter.

Avslutningsvis vill jag upprepa att vårt militära, politiska och ekonomiska stöd till Ukraina förblir de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift. Vi begränsar Rysslands handlingsmöjligheter främst genom ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina. Därutöver prioriterar regeringen såväl nya sanktioner mot Ryssland som ett effektivt genomförande av redan antagna sanktioner.