Herr talman! En misstroendeförklaring är ett av de skarpaste verktygen riksdagen har för att utöva sin kontrollmakt. Det är ett verktyg som bör användas med stor försiktighet och efter ytterst noga överväganden, och det bör vara förbehållet de fall då ett statsråd har begått allvarliga och konkreta fel. Med det sagt är det inte ett verktyg som ska användas lättvindigt eller för att bedriva pr-kupper i kammaren.

Herr talman! Tyvärr ser vi nu delar av oppositionen göra just detta. Misstroendeinstrumentet används för att spela politiska spel och riktas mot ett enskilt statsråd för att uttrycka ett allmänt missnöje med regeringen, närmare bestämt regeringens klimat- och miljöpolitik.

Låt mig vara tydlig. Det var inte någon slump att misstroendet väcktes kort efter det att regeringen presenterat sin klimathandlingsplan. Det är en klimathandlingsplan som gör att vi faktiskt kan nå målet om nettonollutsläpp till 2045. En plan som inte bara är kortsiktig utan som kan ge ordning och reda i klimatpolitiken på längre sikt. Detta ska ske med hjälp av en bred palett av åtgärder och ekonomiska styrmedel - och inte bara sådant som slår direkt mot folks plånbok och gör det svårt att leva i hela landet. Detta är avgörande för att få en verklig långsiktig effekt och minska utsläppen.

Herr talman! Den misstroendeförklaring som vi har att ta ställning till här i dag handlar om huruvida riksdagen har förtroende för statsrådet Romina Pourmokhtari eller ej. Den kristdemokratiska riksdagsgruppen står bakom hela den regering vi ingår i och därmed även klimat- och miljöministern. Kristdemokraterna kommer därför att rösta emot misstroendeförklaringen, det vill säga rösta nej i dagens omröstning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Yusuf Aydin, Magnus Berntsson, Christian Carlsson, Hans Eklind, Cecilia Engström, Dan Hovskär, Kjell-Arne Ottosson och Camilla Rinaldo Miller (alla KD).