Herr talman! Sverige i januari 2024 är ett land som håller på att byta ut en skadlig, urusel socialdemokratisk politik mot något som är mycket bättre. Det som händer just nu i Sverige är ett motbevisande av det mantra som Socialdemokraternas olika regeringar sedan decennier har byggt mycket av sitt politiska försvar på, nämligen "Det går inte".

Det går visst. Det går att föra en ansvarsfull politik med Sveriges och svenskarnas bästa för ögonen. Det går att på relativt kort tid se till att människor i detta land slipper tanka världens dyraste diesel. Det går att se till att brottslingar faktiskt får straff värda namnet. Det går att noggrant och fokuserat lägga pusselbitarna rätt igen när det gäller den totalt havererade och ansvarslösa invandringspolitiken. Och det går att skicka ett bestämt budskap till allsköns extremister och andra typer av importerade brottslingar. Budskapet är: Ni må har välkomnats med öppna armar av både socialdemokrater och Reinfeldtmoderater. Men det var då, och nu är nu. Ni är inte välkomna i vårt Sverige. Punkt.

(Applåder)

Allt detta går om man bara vill, herr talman. Sverige är nu landet som äntligen, efter en lång, onödig och väldigt destruktiv väntan, gör det som i stort sett alla andra jämförbara länder, åtminstone i vår del av världen, har gjort länge. Nu sätter vi våra egna medborgare först, vi slår vakt om tryggheten och vi reagerar och agerar resolut mot alla som hotar den. Det kommer att ta tid.

Jag kan här och nu säga att jag är stolt - stolt över att hederligt arbetande människor runt om i Sverige nu tankar bilen billigare, stolt över att brottslingar kan se fram emot längre straff, stolt över att brottsoffer äntligen sätts först och ges upprättelse och stolt över att islamister och andra extremister får allt tydligare besked om att deras närvaro inte är önskvärd i vårt land.

Jag är stolt, herr talman, men, för att citera en tidigare socialdemokratisk partiledare: Jag är inte nöjd. Vi är i början av ett arbete och en läkningsprocess som kommer att pågå i åratal, kanske till och med i decennier. Hur Sverige har hamnat i det tillstånd som vi befinner oss i nu vet alla. Det förstår alla som kan lägga ihop ett plus ett och som har följt svensk politik under de senaste decennierna. Alla med minsta grad av observationsförmåga vet detta, alla utom - tycks det - Socialdemokraterna.

Socialdemokraternas tal om att mitt Europa bygger inga murar och att det är oanständigt att tala om volymer i migrationen har nu plötsligt blivit: Vi har minsann alltid stått upp för en stram invandringspolitik.

Herr talman! Jag minns faktiskt inte att jag någon gång under min politiska gärning under de senaste snart 30 åren har hört en enda socialdemokrat ropa på en stramare invandringspolitik, trots att Socialdemokraterna nu påstår att de alltid har gjort det.

Vilka var det i så fall som brunsmetade, gapade, skrek fula ord mot alla som försökte göra någonting annat och som försökte säga emot? Jag kan berätta det. Det var nämligen Socialdemokraterna. Jag vet det, för jag var där. Det var mig som ni kallade fula ord i stället för att debattera som vuxna, intellektuellt kapabla människor. Sanningen är, herr talman, att Socialdemokraterna år efter år också i denna talarstol och från Regeringskansliet har nedvärderat och spridit nidbilder och lögner om alla som har varnat för massinvandring och mångkulturalism. Nu verkar det som att de själva helt och hållet har glömt bort hur de har agerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Min fråga, som framför allt är riktad till Magdalena Andersson, är: Skäms ni inte över denna totala skamlöshet? Det borde ni göra.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Andersson, Sara-Lena Bjälkö, Yasmine Eriksson, Rashid Farivar, Nima Gholam Ali Pour, Jörgen Grubb, David Lång, Thomas Morell, David Perez, Charlotte Quensel, Patrick Reslow, Eric Westroth och Leonid Yurkovskiy (alla SD).