Fru talman! Det brukar sägas att kultur äter strategi till frukost. Kanske är det just det vi talar om här, kulturen, hur man har arbetat. När man läser granskningsbetänkandet får man många tankar om att detta arbetssätt har vuxit fram under lång tid men att det kanske skulle kunna gå att göra lite annorlunda i dag. Här har det lyfts fram flera exempel på områden där man faktiskt borde kunna göra saker lite annorlunda - utan att för den skull säga att det är fel som det är i dag.

En regering och ett regeringskansli ska både genomföra den politik man har fått stöd för i ett val och möjliggöra granskning av att man sköter sig på rätt sätt. Det är klart att rutiner har utvecklats över tid, men de är inte alltid de mest ändamålsenliga i dag.

Samtidigt som vi skriver tröghetens, pålitligheten och förutsägbarhetens lov och möjligen gör oss till kufar, vilket för övrigt också stavas med KU, ska vi också vara medvetna om att man i framtiden måste hitta metoder att både lösa problem och kommunicera som är anpassade till dagens teknik och sätt att arbeta. Detta är kanske det stora värdet med denna granskning. Överlag fungerar det på ett acceptabelt sätt, men det finns kanske möjligheter att göra annorlunda. Då kommer vi in på det som ordföranden började med att säga: Se det som en tipskatalog över saker man kan titta på!

I likhet med övriga ska jag lyfta fram några punkter. Vi har granskat vissa förvaltningsärenden. Det handlar i huvudsak om utvisningar. I de fall där utvisningen är genomförd eller där det finns verkställighetshinder går det att avsluta ärendet. I fall där det inte är genomfört avslutas inte alltid ärendena utan är öppna. Men den som ska utvisas kommer knappast att anmäla att ärendet inte är avgjort, för denne har ju allt att vinna på att det inte avslutas. Därför måste man hitta en rutin för att hantera detta så att inte en stor mängd ärenden ligger öppna. Detta är lätt att säga, men det är kanske svårt att hitta en praktisk lösning. Därför påpekas det bara utan att det sägs hur det ska lösas.

Vi har diskuterat de förordningar som vi skämtsamt kallar spök- eller zombieförordningar. Det införs ett system via en förordning med avsatt budgetutrymme, men när budgetutrymmet försvinner ligger förordningen ändå kvar, vilket kan föranleda någon att tro att den fortfarande kan tillämpas trots att det saknas finansiering. Hur kan man lösa detta? Vi påpekar det men säger inte hur det ska lösas. Man bör dock tänka över det om denna konstruktion blir alltmer vanlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Vi har också de så kallade kommandoärendena. Det finns en viss ärendetyp där försvarsministern under statsministerns överinseende kan fatta beslut. Det gäller till exempel besök av främmande statsfarkoster i Sverige. Vad innebär "under statsministerns överinseende"? Regeringen har ju ett kollektivt ansvar. Innebär det att statsministern ska kika försvarsministern över axeln? Eller innebär det att han i efterhand ska godkänna beslutet för att göra det till ett kollektivt regeringsbeslut?

Man har kanske inte hittat den bästa formen för detta, och därför lyfter vi upp det. Men vi överlämnar också ödmjukt till Regeringskansliet att fundera på hur man kan göra systemen mer ändamålsenliga. Det finns en katalog med drygt 400 sidor med tips här. Se till att Sverige fungerar! I huvudsak fungerar det bra i dag, men det kanske går att göra en del annorlunda - därav betänkandet.

Det är glädjande att alla i KU står bakom att en regering ska kunna genomföra sin politik och att det ska vara möjligt att granska och göra en översyn av regeringen och att vi därför är eniga i betänkandet. Likt alla övriga säger jag: Läs det gärna, men ta också intryck av den allmänna bilden. Sverige funkar bra, men vi behöver utveckla arbetsformer som är anpassade till dagens teknik.

Överläggningen var härmed avslutad.

Utskottets anmälan lades till handlingarna.