Fru talman! Jag tänkte passa på att förklara vad vi håller på med för den skolklass som jag misstänker sitter på läktaren. Det kanske inte är helt uppenbart för den som kommer in här vad vi pratar om.

Vi som sitter här och debatterar just nu är konstitutionsutskottet. Vi har i uppdrag att granska regeringen och att regeringen utövar sin makt på ett sådant sätt att man håller sig inom de ramar som finns och handlägger de ärenden som man tar hand om på ett korrekt sätt.

Detta utskott är väldigt ofta - nästan alltid - enigt, speciellt när utskottet granskar regeringen. Vi tycker att det är viktigt att säkerställa att demokratins spelregler fungerar oavsett vilken regering som sitter vid makten. Jag måste tyvärr göra er som kanske hade hoppats på en het politisk debatt här besvikna!

Det finns ett par saker i den årliga höstgranskningen, som vi nu håller på att debattera, som jag vill lyfta fram.

Riksdagens granskning av regeringen sker ju på olika sätt. Frågeinstrumentet är ett sådant. Ledamöter kan genom skriftliga frågor och interpellationer utöva riksdagens kontrollmakt. Frågor och interpellationer ska, av skäl som många av mina kollegor har varit inne på tidigare, besvaras inom vissa tidsramar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Denna granskning visar att andelen fördröjda svar på interpellationer har legat på ungefär samma nivå över tid. De två senaste mandatperioderna har andelen fördröjda svar i genomsnitt varit 45 procent. Första året av den här mandatperioden har andelen varit 41 procent.

När det gäller skriftliga frågor ser vi att det över tid har skett en förbättring. Den senaste mandatperioden dröjde svaren på i snitt 11 procent av frågorna.

Det kan finnas skäl till att svar dröjer - exempelvis behövde statsråden prioritera att leda förhandlingarna under Sveriges ordförandeskap i EU. Det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet för att motverka fördröjningar är dock viktigt, precis som vi konstaterar i utlåtandet.

Fru talman! Ibland kan det säkert upplevas som att vår lagstiftningsprocess är ganska lång och krånglig, men det är tack vare att lagförslagen blir allsidigt belysta som vi får lagar av god kvalitet. Genom remisser kan myndigheter, civilsamhälle och experter yttra sig över de förslag till lagar som finns och bidra till att lagstiftningen blir både bättre och mer förankrad.

Av granskningen framgår att remisser med kortare svarstid än tre månader har blivit något mindre vanliga och att det som har ökat är remisser med just tre månaders svarstid. Andelen med ännu längre svarstid har varit ganska konstant över tid.

Det kan ibland vara nödvändigt med kortare beredningstider vid brådskande ärenden; det såg vi inte minst under pandemin. Det är dock väldigt viktigt att detta begränsas till de fall där det är absolut nödvändigt.

Ordning och reda är viktigt. Granskningen är ett sätt att sätta ljus på rutiner som behöver uppdateras för att säkerställa detta. Exempelvis visar granskningen att det finns en del förordningar om statligt stöd som det inte längre avsätts medel till och som man behöver se över samt att det finns omotiverade variationer när det gäller formerna för avskrivning och avslut av vissa förvaltningsärenden. Genom att vi i vårt utlåtande sätter ljus på detta bidrar vi till den ordning och reda som jag tror att alla förväntar sig av svensk statsförvaltning.

Avslutningsvis vill jag passa på att tacka för det viktiga och gedigna arbete som vårt utskottskansli gör för att vi ska kunna lägga fram ett sådant här granskningsutlåtande.