STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Fru talman! Som några har varit inne på är det lite speciellt att stå här precis i början av vårterminen och debattera ett betänkande som vi i konstitutionsutskottet arbetade fram under en ganska stor del av hösten. Det är lite speciellt inte bara för den stora kontrast som denna debatt utgör gentemot de debatter som var under förmiddagen med misstroendeomröstning och partiledardebatt utan också för att det betänkande som vi nu debatterar har hunnit ligga till sig rätt ordentligt sedan vi justerade det i december.

Som andra talare redan har hunnit beskriva gäller dagens debatt den årliga granskningen av statsrådens tjänsteutövning och framför allt, i det här fallet, regeringsärendenas handläggning. Vissa områden granskas återkommande med vissa intervall, medan andra kan lyftas av någon särskild anledning. Till den senare gruppen hör granskningen om underlag inför samråd med EU-nämnden, som kom upp som en följd av utskottets granskning av KU-anmälningar mot statsråd under vårgranskningen.

En förutsättning för att ett samråd mellan regeringen och EU-nämnden ska bli meningsfullt är att EU-nämnden får ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt så fort det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet menar i sitt svar att det över tid skett en förändring så att en större del av förankringsarbetet nu sker i riksdagens fackutskott och att regeringens ståndpunkt som regel framkommer av den kommenterade dagordningen. Det har vi från konstitutionsutskottets sida inga invändningar emot.

Granskningen visar också att Regeringskansliet inkluderar relevanta Coreperdokument om ett aktuellt rådsdokument inte finns tillgängligt. Det kan finnas situationer då det kan vara nödvändigt att gå till väga på det viset, men det bör ändå övervägas om någon annan typ av underlag skulle kunna användas för att ett meningsfullt samråd ska vara möjligt om rådsdokument saknas. Det är också önskvärt att de kommenterade dagordningarna så långt som möjligt innehåller hänvisningar till dokument som faktiskt är tillgängliga.

En annan granskning gäller svarstider på interpellationer och skriftliga frågor. Det finns ju ett skäl till att svarstider är uppsatta, och det är att svaret ska ges när en fråga är aktuell. Den sammanställning som har gjorts visar att en stor del av interpellationssvaren över tid har fördröjts, särskilt inom vissa arbetstyngda departement, oberoende av regering. Det är viktigt att arbetet fortsätter så att interpellationssvar kan besvaras inom uppsatt tid. Vi konstaterar också att det är positivt att andelen fördröjda svar på skriftliga frågor har minskat under senare år.

Fru talman! Jag vill också nämna granskningen av regeringens planering av lagstiftningsprocessen. Där har olika steg i processen granskats: remisstiden, tidsåtgången för Lagrådet, tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om propositionen samt tiden mellan beslut om proposition och lagförslagens ikraftträdande. De perioder som har studerats är propositioner som olika regeringar har beslutat våren 2007, våren 2015 och våren 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Från utskottets sida understryker vi vikten av god planering, som flera tidigare talare har varit inne på, och att varje moment får tillräcklig tid för inläsning, analys och övervägande i syfte att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Korta remisstider bör endast förekomma vid extraordinära situationer.

Den genomsnittliga tidsåtgången för Lagrådets granskningar har varierat. Tidsintervall kortare än en månad mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition har blivit mindre vanliga. Vi utgår från att det finns en väl fungerande dialog mellan Regeringskansliet och Lagrådet och att det finns tillräckligt med tid att bereda de synpunkter som framförts av Lagrådet.

Granskningen visar på en viss ökning av fall med kortare tid än normalt mellan beslut om proposition och lagens ikraftträdande, något som kan påverka förutsättningarna för riksdagens behandling. Utskottet framhåller att behovet av brådskande riksdagsbehandling bör kunna begränsas till de fall där det är absolut nödvändigt. Samtidigt vet vi också hur det är när en allmän opinion trycker på och säger "ni är för långsamma". Men det finns en anledning till att man kan behöva skynda långsamt.

Fru talman! Med dessa axplock från det drygt 400 sidor långa granskningsbetänkandet vill jag, liksom en tidigare talare, rekommendera läsning av detsamma.