Fru talman! Jag måste säga att det är speciellt att stå i talarstolen i dag när, precis som tidigare talare har varit inne på, en annan del av riksdagens kontrollmakt har utövats genom misstroendeförklaringen och testandet av den. Dessutom har vi under de senaste timmarna haft en partiledardebatt där fokus i stort sett enbart legat på det som skiljer våra partier åt, vilka frågor vi tycker är viktiga och, som ledamoten Ottoson pratade om, vilka lösningar våra respektive partier ser på de problem och utmaningar som Sverige har.

Och så kommer vi här från KU, som man inte kan stava "kul" utan. När det gäller bevakningen är vi kanske inte lika många i kammaren här nu, och vi kanske inte är lika intressanta eftersom det som oftast är intressant i dagens debatt är när det finns en konflikt. Vi står ju här och är eniga om de frågor som vi har granskat i utskottet. Detta gör att intresset kanske inte alltid är lika stort, men det är icke desto mindre viktigt, fru talman.

Precis som tidigare talare har varit inne på gör konstitutionsutskottet två granskningar, en på våren och en på hösten. I dagens betänkande redovisar vi resultaten från årets höstgranskning. Man blir väldigt upprepande när man kommer en bit ned i talarlistan, och precis som sagts tidigare är granskningen inriktad på regeringens och statsrådens administrativa handläggning och arbete.

Vi har som sagt tittat på nio olika ärenden. Vissa är årligen återkommande, och vissa är kopplade till aktuella händelser eller rör kanske något som har återkommit i våra vårgranskningar och gjort att vi velat ta ett större grepp om det i årets höstgranskning. Jag vill, precis som tidigare talare, uppmärksamma några av de resultat som vi funnit i vår granskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Fru talman! På temat frågor som är återkommande och som vi ofta tittar på i vårt utskott på olika sätt har vi svarstider på interpellationer och skriftliga frågor, och förra året tittade vi på utvecklingen där. Dessa instrument är enormt viktiga, särskilt för oss riksdagsledamöter, för att vid aktuella händelser eller viktiga frågor som vi vill följa upp kunna ställa frågor till statsråden om dem och få svar inom en rimlig tid. Det är därför viktigt att de fungerar tillfredsställande. Där konstaterar utskottet att det fortfarande är en anmärkningsvärt stor andel där svaren på främst interpellationer är fördröjda.

Det finns helt enkelt en fortsatt stor utvecklingspotential, och vi förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer ska besvaras i tid. En egen liten reflektion, som utskottet kanske inte delar fullt ut, är att vi verkligen får hoppas att de betydande resurstillskott som Regeringskansliet har fått på senare år används just till att värna dialogen mellan regeringen och riksdagen och helt enkelt svara på riksdagens frågor i tid.

Fru talman! Ett annat välbekant ämne i årets granskning är det som tidigare talare varit inne på, nämligen samspelet mellan regeringen och EU-nämnden, som nästan alltid är ett ämne för vårgranskningen. Där konstaterar och påpekar vi att det är viktigt att EU-nämnden får ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna det så fort det är praktiskt möjligt. Vi uppmanar också Regeringskansliet att överväga vilken typ av underlag som det är bäst att bifoga när det inte finns några dokument från ministerrådet tillgängliga.

Frågan om dialog och, som tidigare talare också varit inne på, förtroendet mellan oss partier som är i opposition och de som sitter i regeringsställning för stunden är en fråga som jag tror är återkommande just nu och där det finns en önskan hos alla partier att känna att man har fått den information som krävs för att kunna fatta välgrundade beslut.

I de ärenden som vi har tittat på exempelvis när det gäller styrningen av statliga bolag handlar det också om att värna det institutionella minne som finns och att det finns minnesanteckningar och möjlighet för regeringar som kanske har kommit till efter ett regeringsskifte att följa utvecklingen, följa upp frågor som har varit aktuella och att inte handla i blindo.

När vi har granskat de statliga bolagen har vi, precis som tidigare talare har varit inne på, sett att det finns en del skillnader i hur de har hanterats. Detta har berott lite grann på vilket departement som har ansvarat för ägardialogen. Ibland finns det minnesanteckningar, men i vissa fall finns det inga minnesanteckningar. Ibland har staten haft flera dialoger, men ibland kanske man inte har haft någon dialog på ett år. Där tycker vi, som en liten rekommendation eller inriktning från utskottets sida, att det är bra att ha minst en ägardialog per bolag, om man ska vara en aktiv och närvarande ägare och kunna följa ett statligt bolag.

Slutligen, fru talman, har vi också granskat regeringens planering av lagstiftningsprocessen. Jag ser att jag har överskridit min talartid, så jag ska försöka sammanfatta den lite kort.

Precis som tidigare talare har varit inne på är jag övertygad om att alla partier och alla ledamöter i denna riksdag vill kunna göra ett så gott jobb som möjligt, oavsett om man är i opposition eller i regeringsställning. Då behöver vi också värna de instrument och den process som faktiskt har tagits fram under århundraden. Vi behöver värna vårt remissväsen. Vi behöver ge Lagrådet och andra remissinstanser gott om tid. När vi får en proposition till riksdagen behöver vi ha en process där vi har möjlighet att fatta välgrundade beslut och som inte påskyndas när det inte är absolut nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Fru talman! Jag tror att jag stannar där. För om jag ska prata om när och hur det är absolut nödvändigt med förkortad motionstid och förkortad behandling tror jag inte att vi kommer att vara eniga längre.