Fru talman! Jag vill börja med att önska er alla en god fortsättning och tacka både mina utskottskollegor och tjänstemännen i KU för ett gott samarbete.

Ett av konstitutionsutskottets viktigaste uppdrag är att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. I år har vi granskat nio områden som berör regeringsärendenas handläggning. Det finns mycket intressant i höstens granskning, och jag hänvisar alla till att läsa granskningsbetänkande KU10 för en mer komplett genomgång. Betänkandet finns att ta del av på nätet. I detta anförandet kommer jag dock att hålla mig till tre av de nio granskade ärendena.

Utskottet har under hösten granskat svarstiderna för interpellationer och skriftliga frågor. Syftet med granskningen har varit att skapa en överblick över hur andelen fördröjda svar har utvecklats över tid. För att få ett mer komplett underlag har svarstiderna under riksmötena 2014-2023 granskats.

Frågeinstituten, det vill säga interpellationer samt skriftliga och muntliga frågor, är en del av riksdagens kontrollmakt. De fyller en viktig funktion genom de möjligheter till information, debatt och kontroll av regeringen som de ger riksdagen.

Under lång tid har utskottet konstaterat att svarstider för interpellationer, trots upprepade påpekanden från utskottet genom åren, åsidosatts i en mycket stor del av fallen. Under åren 2014-2023 var andelen fördröjda interpellationssvar i snitt nästan 50 procent, medan andelen fördröjda svar på skriftliga frågor var 5-20 procent. Andelen fördröjda svar på skriftliga frågor har dock minskat de senaste åren, något som är positivt och som utskottet även noterar i betänkandet.

Inom Regeringskansliet pågår också ett löpande arbete för att motverka fördröjda interpellationssvar. Numera tillämpas en ordning med schemalagda interpellationssvar, och tid för interpellationsdebatter bokas i statsrådens kalendrar. Det är viktigt att frågeinstituten fungerar tillfredsställande, att statsråden respekterar gällande reglering och praxis och att fördröjda svar i möjligaste mån undviks. Förhoppningsvis går utvecklingen nu åt rätt håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Fru talman! Ett annat ärende där de olika tidsaspekterna har undersökts gäller planeringen av lagstiftningsprocessen. Här är det i stället tvärtom. Det är inte alltid som tiden är tillräckligt lång mellan regeringens beslut om propositionen och lagförslagets ikraftträdande. Utskottet har sedan tidigare konstaterat att alltför korta tidsramar för riksdagens behandling av propositioner kan påverka negativt både genom att motionstiden förkortas och genom att tiden för beredning blir alltför kort.

Utskottet är dock medvetet om att det i vissa brådskande situationer kan vara nödvändigt att tiden mellan regeringens beslut om proposition och lagens ikraftträdande är kortare än normalt. I betänkandet konstaterar utskottet att tillämpningen av brådskande riksdagsbehandling, genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap inom Regeringskansliet, bör kunna begränsas till de fall där det är absolut nödvändigt.

Fru talman! Ett annat område som utskottet granskat är styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Syftet har varit att på en övergripande nivå se över formen för regeringens styrning av bolagen. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl.

Samtliga dessa bolag ska hålla årsstämma senast den 30 april, vilket är en känd förutsättning. Ändå visade det sig vid utskottets granskning att ägarens förslag till beslut på årsstämman, bland annat om nominering av styrelsens ordförande och ledamöter, saknades i mer än hälften av kallelserna - trots att det i Regeringskansliets riktlinjer anges att förslag till beslut ska skickas till bolaget i så god tid att dessa förslag kan tas med i kallelsen till bolagsstämman.

Det är också stor variation mellan bolagen när det gäller ägardialogerna. Vid ägardialogerna är det av betydelse att minnesanteckningar förs, och dessa bör även diarieföras. I granskningen framkom att denna ordning inte tillämpats för de bolag som förvaltas av Kulturdepartementet. Men vid granskningen fick vi beskedet att framtida ägardialoger med dessa bolag kommer att dokumenteras.