Fru talman! Sammanfattningsvis hör jag att Lotta Edholm inte alls vill erkänna risken att elever med koncentrationssvårigheter och svårigheter med impulsstyrningen skulle bli föremål för att till exempel utvisas ur undervisningslokalen utan föregående tillsägelse, som ett exempel på hur man ska skärpa de repressiva åtgärderna. Jag tror precis som Lotta Edholm att alla vill ha ett klassrum som är lugnt och tryggt att vistas i, men det bästa sättet att uppnå det är inte att vidta den hårdaste bestraffningen när något går fel, utan att förebygga att något går fel. Att förebygga ordningsstörningen och förebygga kränkningen är det bästa sättet att uppnå lugn och trygghet i klassrummet, inte att ge den starkaste reprimanden när något redan har gått fel.

I tillägg till detta noterar jag att Lotta Edholm inte har någon invändning mot min beskrivning av hur regeringens ekonomiska politik riskerar att drabba den här elevgruppen. Det är besparingar på skolan och nedskärningar för kommuner - och för den delen även för regioner; det här är en elevgrupp som kommer att drabbas av längre väntetider till bup med den ekonomi som regionerna går till mötes. Jag noterar alltså att Lotta Edholm inte har några invändningar mot mitt sätt att beskriva den ekonomiska politiken, och jag tar det som en bekräftelse på att nedskärningar och repression är svaret på hur Lotta Edholm vill göra skolsituationen bättre för elever med NPF.