Herr talman! Nu blev jag lite konfunderad, för i Anders Ådahls första anförande pratade han mycket om höga förväntningar och att höga förväntningar ger resultat. Men nu står Anders Ådahl och säger att det är någon flicka som har fått betyget F och känner sig oönskad och värdelös. Då tycker jag att man har fel ingångsvärde avseende höga förväntningar.

Höga förväntningar kan inte heller vara orimliga krav utan ska vara just förväntningar, och lärarens roll är att leda en till rätt plats. Men att avskaffa betyget F och därmed säga att vi inte ska ha någon lägstanivå som garanterar vissa kunskaper är ganska drastiskt. Hur hänger detta samman med att ha höga förväntningar på elever?