STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Herr talman! Det var alltså våren 2022 som denna Pisaundersökning genomfördes. När resultaten presenterades i december var de minst sagt nedslående. I ämnet matematik var 15-åringarnas resultat 21 poäng sämre jämfört med 2018, och i läsförståelse var de 19 poäng sämre. Allvarligast av allt var kanske att kunskapsnivåerna sjönk tillbaka till nivåerna under katastrofåret 2012.

Detta skulle kunna föranleda tolkningen att svensk skola befinner sig i fritt fall, men det är inte riktigt korrekt. I stället handlar det främst om extremt stora skillnader i resultat mellan elever med svensk eller inhemsk bakgrund och elever med utländsk bakgrund. Det är med andra ord effekterna av den havererade och misslyckade migrationspolitiken vi ser.

Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning har i sin analys av Pisaresultaten framfört vikten av att jämföra lika med lika för att göra en korrekt bedömning av var svensk skola står. Sett i det perspektivet presterar elever med minst en förälder född i Sverige väldigt väl. Vi har fortfarande toppresultat, och Sverige har också en topposition jämfört med andra länder. Detta understöds också av andra internationella mätningar.

Värre är det bland elever där båda föräldrarna är utlandsfödda. När denna grupp räknas med faller Sverige markant i rankningen. Sveriges kunskapsproblem är därför ett migrationsproblem.

Men det är inte bara invandringen som har bidragit till Sveriges negativa kunskapsutveckling utan även följderna av den socialdemokratiska oförmågan att skapa attraktiva lärmiljöer. Pisachefen Andreas Schleicher har till exempel uttryckt sin besvikelse och talat om Sveriges resultat som ett bakslag. Hans tydliga budskap var att svensk skola saknar disciplin, att det saknas ordning i klassrummen och att svensk skola mer liknar en serviceinrättning där lärarnas roll och betydelse för kunskapsutvecklingen har degraderats. Lärarrollen har fått ge vika för ett extremt starkt elevinflytande. Det har absolut inte gagnat de elever som behöver lärarna allra mest och allra minst elever med utländsk bakgrund.

Så här har det sett ut när intresset för nödvändiga reformer varit svalt och när det enda fokuset från socialdemokratin har varit driftsform och inte mycket annat.

Sverigedemokraterna och regeringen har nu tagit de första stegen för att återupprätta kunskapsskolan: mer faktakunskaper, tyngdpunkt på att läsa, skriva och räkna i tidiga år samt mer ordning och reda i klassrummen. Men vägen dit är lång och kräver drastiska åtgärder för att stärka resultaten, inte minst bland elever med utländsk bakgrund.

(Applåder)