Herr talman! Sverige är ett land där myndigheter generellt sett åtnjuter ett väldigt högt förtroende. Detta är något jag tycker att vi ska värna och fortsätta utveckla. Förtroende och tillit kommer inte av sig självt utan är något som måste byggas upp och därefter förädlas och förvaltas. Det tar lång tid att bygga upp ett förtroende, men det går desto snabbare att rasera det.

Därför är styrningen av våra statliga myndigheter en viktig fråga, även om den kanske inte alla gånger är förstasidesstoff i våra medier. En framgångsrik förvaltning skapar en grund för både tillit och förtroende, men också för ekonomisk tillväxt, ett välfungerande samhälle och en välfungerande rättsstat.

Förvaltningar och myndigheter är till för medborgarna. De ska bidra till medborgarnytta och göra livet enklare och bättre för enskilda människor och för företag. Verksamheterna ska bedrivas med så stor effekt som möjligt för varje skattekrona vi investerar.

Viktiga ledord för regeringens förvaltningspolitik är just medborgarnytta, effektivitet och förenkling. Dessa ledord är viktiga för att offentliganställda och chefer ska ha rätt perspektiv, men de är också viktiga eftersom medborgarna och näringslivet många gånger kan uppfatta det som att förvaltningar och myndigheter agerar tvärtom. Därför är det viktigt att regeringen styr myndigheterna på ett sådant sätt att medborgarna uppfattar att myndigheterna finns till för dem.

Regeringen tar nu ett rejält grepp för att effektivisera statsförvaltningen i syfte att göra den smalare och vassare. I budgetpropositionen för 2024 pekar vi ut tio myndigheter som ska bli fem. Under våren ska de utpekade myndigheterna själva inkomma med förslag på hur en sådan fusion kan gå till. Därutöver ska en särskild utredning se över hur de myndigheter som har färre än 100 årsarbetskrafter kan bli mer effektiva. Syftet är att minska antalet myndigheter och även minska risken för förekomst av dubbelarbete och överlappande uppdrag.

Därutöver har Statskontoret fått två viktiga uppdrag av regeringen. Dels håller man just nu på att analysera myndigheternas informations- och kommunikationsinsatser då kostnadsökningarna för den budgetposten är fyra gånger större än de generella kostnadsökningarna över tid. Vi vill veta varför det förhåller sig på det sättet. Dels har man fått i uppdrag att se över 41 av de totalt 45 nämndmyndigheterna i syfte att eventuellt kunna avveckla eller slå samman vissa av dem.

En annan viktig fråga för effektiviteten i våra myndigheter är digitaliseringen. Flera av myndigheterna har gått i bräschen när det gäller att digitalisera och införa nya digitala tjänster, för att öka servicen för medborgarna men också för att öka myndighetens effektivitet. Flera myndigheter har genom olika AI-tjänster kunnat skapa stora nyttor i sina verksamheter, både i myndighetsprocesserna och för kunderna.

Det är viktigt att digitaliseringen fortsätter att skapa större nyttor och effektivare myndigheter. Detta är också, tror jag, en viktig del för att öka förtroendet för våra myndigheter.

Herr talman! Jag är väldigt glad över det arbete med att effektivisera myndigheterna som regeringen nu satt igång. Många partier har länge talat om en effektivare stat, men få regeringar, om ens någon, har gjort så mycket som den här för att nå målet. Staten ska inte kosta skattebetalarna mer än nödvändigt. Myndigheterna ska styras så att det främjar effektivitet och skapar förenkling för såväl medborgare som företag. Människor ska känna att staten jobbar för dem, inte emot dem.

Herr talman! Denna debatt avhandlar också offentlig upphandling. Där menar regeringen att vi kan bättre - att den offentliga upphandlingen kan fungera bättre än den gör för närvarande. Regeringen ser just nu över den nationella upphandlingsstrategin. Målet är att göra den offentliga upphandlingen mer attraktiv, inte minst för små företag och idéburen sektor. Trösklarna in till den offentliga upphandlingen behöver bli lägre, och upphandlande myndigheter måste jobba med att ställa rimliga och mer samordnade krav så att fler aktörer kan och vill delta i den offentliga upphandlingen.

Under våren kommer en närmare åtgärd att presenteras, men målet är klart. Vi vill få mer valuta för våra skattepengar. Konkurrensen behöver öka, och kontrollen behöver stärkas så att inga skattepengar finansierar kriminell verksamhet och i längden bidrar till det dödliga skjutvapenvåldet.

Herr talman! Till sist vill jag också säga något om den statliga arbetsgivarpolitiken. Vi ska ha nolltolerans mot hot, våld och otillåten påverkan gentemot offentliganställda. Vi ser hur den grova organiserade brottsligheten i allt högre grad också tränger sig in i den offentliga sektorn, bland annat genom otillåten påverkan, hot och våld mot just offentliganställda. Regeringen har nu inlett arbetet med en ny handlingsplan mot korruption, som ett stöd för att motverka denna typ av företeelser.

Till sist ska jag också säga att regeringen har ändrat praxis för när myndighetschefer går i pension. Precis som på den övriga arbetsmarknaden ska även myndighetschefer kunna jobba fram till det år de fyller 69. Detta är en viktig åtgärd för att behålla kompetens och stärka arbetslinjen men inte minst för att motverka ålderism.

Med dessa ord vill även jag passa på att önska talmanspresidiet, kansliet och ledamöterna i Sveriges riksdag en riktigt god jul och ett gott nytt år!