Herr talman! Riksdagen fattar beslut om statens budget i två steg. Det första beslutet sätter ramarna för alla 27 utgiftsområden, och det andra beslutet fördelar pengarna på de olika anslagen inom utgiftsområdet. Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringspartierna förhandlat fram den budget som riksdagen kommer att anta.

Det blir en budget som har stöd av en majoritet i Sveriges riksdag, vilket borgar för stabilitet och politisk handlingskraft. Det är en unik styrka i svensk politik, sett i en nutida politisk kontext, eftersom regeringsunderlaget - SD-M-KD-L - är det första på 13 år som har en majoritet bakom sig i Sveriges riksdag.

Vi har fått svenska folkets mandat att städa upp efter det arv som åtta år av rödgrönt styre har lämnat efter sig. Det kommer inte ske över en natt, men sakta men säkert tar vi steg i rätt riktning för att göra Sverige bra igen.

Dagens debatt handlar om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Målen för detta utgiftsområde är att det finansiella systemet ska vara stabilt, präglas av ett högt förtroende och ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner.

De finansiella företagen ska tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster och medverka till en hållbar utveckling, och de finansiella marknaderna ska vara väl fungerande med konkurrens och ha ett starkt skydd för konsumenter. Avslutningsvis ska statens finansförvaltning bedrivas effektivt.

Inom detta utgiftsområde finns viktiga myndigheter såsom Finansinspektionen, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån med flera.

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Herr talman! Finansiell stabilitet är en förutsättning för ett fungerande ekonomiskt kretslopp, för att kreditgivningen till hushåll och företag ska fungera, för att kapitalförsörjningen ska fungera och också för att de betalningstjänster som vi använder till vardags ska fungera. Förutsägbarhet, pålitlighet och stabilitet - de satsningar som Tidöpartierna gör på detta utgiftsområde handlar om att uppnå just dessa mål.

Regeringen föreslår vidare att målet för det finansiella systemet ska utvidgas till att även innefatta en målsättning om att ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Givet den säkerhetspolitiska omvärldsutvecklingen ställs det numera högre krav på kritiska aktörer inom det finansiella systemet att kunna hantera exempelvis cyberhot.

I dagens digitaliserade värld är vi beroende av att betalningsväsendet är motståndskraftigt även i oroliga tider. Ett exempel på hur sårbart samhället är för just cyberattacker är attackerna på en av våra största livsmedelskedjor sommaren 2021, då nästan 800 av deras butiker tvingades hålla stängt under en hel vecka.

Detta skedde i fredstid, men man kan föreställa sig ett scenario där statliga aktörer koordinerar it-attacker under en pågående samhällskris av något slag, mot livsmedelsindustrin, mot drivmedelsstationer och mot svenska apotek. Hur skulle en sådan situation se ut?

Det digitaliserade samhället har effektiviserat samhällsekonomin och gjort det lättare och smidigare för oss att hantera ärenden av privatekonomisk natur, men det har också gjort oss mer sårbara för störningar i betalningssystemet. Sverigedemokraterna vill därför ha redundans i betalningssystemet genom ökade krav på att kunna ta emot exempelvis kontanter. Det skulle utgöra en viktig kugge i vår krisberedskap.

Med tanke på den kontext vi i dag debatterar i föreslår regeringen alltså att målet för det finansiella systemet även ska innefatta att ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Detta menar jag är rätt och riktigt och ett viktigt första steg mot att stärka vårt civila försvar.

Avslutningsvis tar Tidöpartierna också krafttag mot välfärdsbrottsligheten. Vi måste se till att svenska folkets skattepengar går till det som de är avsedda för - till skola, vård, omsorg, rättsväsen, försvar och så vidare. Det är därför helt oacceptabelt att uppemot 20 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt från välfärdssystemen. För att minska de felaktiga utbetalningarna kommer därför en utbetalningsmyndighet att inrättas den 1 januari 2024.

Myndighetens uppdrag ska inriktas på avancerade angrepp mot välfärdssystemet som enskilda myndigheter var för sig har svårt att upptäcka. För detta ändamål anvisas 161 miljoner kronor för nästkommande år.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)