Herr talman! Regeringen får återkomma i kommande budgetar. Vi har inte aviserat om vi kommer att fortsätta att höja statsbidragen eller inte. De höjningar vi har gjort i år och gör nästa år är permanenta ökningar som ligger kvar i kommande budgetar. Hur vi sedan väljer att göra i budgetarna för 2025 och 2026 får vi återkomma till.

Poängen i mitt anförande var att jag vill ha mer resilienta och mindre sårbara kommuner som klarar av att parera upp- och nedgångar i konjunkturen, precis som staten gör med sitt ramverk där man kan gå med underskott i lågkonjunktur och sedan hämta hem det i högkonjunktur. Detta har varit svårt för kommunerna. Särskilt om de avsätter medel i så kallat eget kapital blir det väldigt inlåst så att överskott ett år inte kan finansiera underskott nästa år.

Denna flexibilitet kommer nu att öka genom resultatreserver, och jag menar att om fler kommuner hade använt sig av möjligheten att avsätta pengar i dessa reserver hade de klarat uppdraget bättre nu och framöver. Vi ser att de kommuner som har använt denna möjlighet har klarat av lågkonjunkturen bättre, så det är en bra modell. Detta ska dock inte vara någon garanti eller något recept för att slippa höja statsbidragen, men jag tror att det skulle skapa starkare kommuner, vilket vore väldigt önskvärt.

Vad gäller indexering av statsbidrag vet jag inte riktigt hur Vänsterpartiet har agerat i den frågan tidigare, men det är en plötslig insikt från Miljöpartiet och Socialdemokraterna. De har ju suttit i regering i åtta år och inte indexerat statsbidragen. Men nu plötsligt vill man att detta ska ske. Jag vet inte vad Vänsterpartiets ingång har varit i de diskussionerna när man har budgetförhandlat med den förra regeringen. Men det är alltså en plötslig insikt här och nu att statsbidragen ska indexeras. Vi gör ju indexeringar ibland, men man ska komma ihåg att det låser reformutrymmet och minskar möjligheten för regeringen att prioritera.