Herr talman! Nu är ju problemet att man lägger mycket mer på alla de här andra sakerna - inte på försvaret, polisen och allt det utan på de här andra sakerna som rimligtvis inte är en prioritet i en kris - än på skolan, framför allt på små skolor på den svenska landsbygden.

När statsrådet nu tar upp frågan om arbetslinjen, som han med rätta talade sig varm för i sitt anförande, vill jag passa på att fråga varför det är bra "borgerlig" politik - jag vet inte om man kan kalla Tidöregeringen borgerlig - att höja kommunernas och regionernas skattebörda med 2 miljarder kronor för att de anställer unga. Det är dessutom sannolikt mycket mer; det här är en gammal beräkning. Man fortsätter dessutom att höja på dem som ska sommarjobba, det som kommunerna jobbar så hårt med att de ska få göra. På vilket sätt stärker det arbetslinjen? Och varför har ni inte kompenserat kommunerna för den här ganska kraftiga skattehöjningen, som nästan helt kommit bort i debatten, som ni gjort sedan ni tillträdde?

Ni talar om att det är viktigt att stärka resurserna till kommunerna och regionerna. Sedan höjer ni skatten på arbete mer än ni sänker den. Ni höjer ganska kraftigt med många miljarder. Ni höjer skatten på arbete mer, och dessutom lägger ni betydligt mer på att höja a-kassan än på att sänka skatten på arbete. På vilket sätt är det arbetslinjen för en borgerlig regering?

Ministern får också gärna svara de här föräldrarna som faktiskt märker att resurserna försvinner från skolan. Det är inte hemmasnickrat på något annat sätt än att det är deras vardag för deras barn i deras skola, som inte får de resurserna. De ser att eleverna i deras barns klass inte får de resurser de behöver när de är utsatta och behöver hjälp.