Herr talman! Jag tackar ledamoten Eva Lindh för frågorna.

Jag tycker att Eva ska vara stolt över mycket som är bra i Sverige. Liberalerna har samarbetat med Socialdemokraterna under många år, och vi har genomfört bra och viktiga reformer tillsammans för en stark välfärd och för att människor ska kunna leva ett fritt liv vilka förutsättningar de än har.

Samtidigt vore det smakfullt att ta ansvar för det som inte fungerar och inte skylla de senaste årens misslyckade politik på det senaste årets regeringsinnehav. Det tycker jag hade varit smakfullt, och det var det jag påpekade i talarstolen.

Jag sa inte heller att det inte bara handlar om pengar. Självklart är det viktigt med pengar, vilket jag exemplifierade med till exempel resurser till skolan och tid för lärare att vara lärare. Men när man pratar om att det handlar enbart om pengar till välfärden förminskar man ett problem som är mycket större än så.

Det handlar också om förutsättningarna för alla som jobbar i välfärden. Då handlar det såklart om såväl skolan som äldreomsorgen och sjukvården. De flesta människor som jobbar där brinner för det och vill verkligen göra en stor förändring och förbättring, men det handlar också om deras förutsättningar - exempelvis deras administrativa börda, som har ökats på år efter år. I talarstolen exemplifierade jag detta med lärares kringuppgifter.

Vi behöver se även dessa problem och åtgärda dem, för de försvinner inte hur mycket pengar vi än tillför välfärden. Man måste alltså kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det var det jag ville exemplifiera i mitt anförande.