Protokoll 2023/24:53 Onsdagen den 20 december

ärendedebatt / Allmänna bidrag till kommuner
Anf. 35 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Välfärden i Sverige är otroligt viktig. Den jämnar ut skillnader, säkrar att de som faller kan landa mjukt och ger människor möjlighet att prova sina vingar. Till exempel vågar man starta företag, eftersom man vet att om man skulle falla faller man mjukt.

För mig som liberal är välfärden otroligt viktig; det finns ett skyddsnät utan hål som fångar upp dig om du faller. Men vi har i dag flera hål i nätet som utmanar välfärden. Därför är det viktigt att de reformer som regeringen nu jobbar med blir lösta. Nu drabbar nämligen våra utmaningar välfärden och alla de människor som jobbar i den och som är beroende av den. Det drabbar skolan, vården och omsorgen. Det kan handla om ineffektiva processer, dålig styrning, regler som man inte har möjlighet att leva upp till, för stor arbetsbelastning på vissa ställen, ibland dåliga chefer och ibland för lite resurser.

Det är viktigt att komma ihåg att hålen i nätet har inte bara en orsak. Flera partier i oppositionen har talat före mig här i talarstolen och sagt att det bara handlar om resurser. Det är riktigt dåligt att föra diskussionen på den nivån. Då är risken stor att man missar flera andra viktiga saker som behöver hanteras.

Det är till exempel fascinerande att Socialdemokraternas representant precis stod här i talarstolen och talade om hur illa det är men tog ändå inte något ansvar för hur det har blivit så. De har styrt i över 70 av de senaste 90 åren. De borde kanske ha hunnit med att göra det de vill.

Vi kommer i alla fall att göra vad vi kan för att förbättra situationen under den tid vi har svenska folkets förtroende, lite längre än jag tror att Martin Ådahl hoppas på.

Herr talman! Skolan är och kommer alltid att vara Liberalernas främsta prioritet. Dit vill vi föra resurser, för visst finns det en korrelation mellan antal lärare i klassrummet och studieresultat. Man ska hinna se eleven, lyssna, motivera och förklara. Självklart är det så.

Ändå krävs det inte bara resurser i skolan. Det handlar också om lärarens befogenheter, lärarens dokumentationskrav, kringuppgifter som ligger utanför undervisningen och läromedel att bedriva undervisningen med. Ja, många saker behöver fungera för att skolan ska kunna vara kompensatorisk och ge varenda unge en chans. Det handlar inte bara om pengar. Så gå inte på den vänsterretoriken!

Ytterligare en liberal hjärtefråga är LSS, som är en av vår tids största frihetsreformer. Det är en viktig reform för att alla människor ska ha möjlighet att leva sitt bästa liv. Även den med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna ha makt över sitt liv, jobba, flytta hemifrån, besöka vänner eller ha en hobby. Man ska inte behöva förlita sig på nära och kära för att kunna klä på sig eller borsta tänderna.

Många assistansanvändare har vittnat om att assistansen är den mest avgörande insatsen för att kunna leva ett självständigt liv. De har ofta beskrivit den som en stor frihetsreform. När den har urholkats har vi varit drivande bakom ny lagstiftning som säkerställer att människor faktiskt får hjälp med andning och sondmatning. Vi höjer även ersättningen från 1 ½ till 2 ½ procent. Vi är stolta men inte nöjda.

Herr talman! Hur gör vi då för att förbättra situationen inom välfärden? Ansvaret är delat, och därför är det viktigt att jobba på alla fronter samtidigt. Vi ska värna och bevara det som är bra och sprida goda exempel till andra. Att mäta och jämföra är bra. Det ger en tydlig indikation på var man behöver förbättras. Det finns massor av goda exempel runt om i landet på stora förbättringar i hemtjänsten och på hur man har jobbat i skolan för att höja kunskapsresultaten.

Det ska vara rätt resurser på rätt ställe. Välfärden har haft stora utmaningar de senaste åren. Under pandemin blev verksamheterna lidande, men de ekonomiska resultaten var goda på många håll. Nu ser vi däremot en skuld på saker som inte kunde göras under pandemin och en mycket mer ansträngd ekonomisk situation för många kommuner och regioner. Det drivs till stor del av inflationen och höjda räntor. Men det är viktigt att poängtera att skillnaderna är stora och att alla inte har problem med samma saker.

Herr talman! Vi har till 2024 satsat 40 procent av reformutrymmet på välfärden. Vi utökar utgiftsområdet med 16 miljarder. Nu blir det totalt 174 miljarder kronor till kommuner och regioner. Förutom att ge dessa betydande resurser gör vi mycket mer för att ge kommuner och regioner rätt förutsättningar för att klara sina uppdrag.

Regeringen har nu ett stort antal utredningar igång inom flera olika områden. De kommer att bidra. Låt mig ge några exempel. Inom skolan pågår flera utredningar som kommer att förbättra och underlätta. Det handlar om nationell skolpengsnorm, om att utveckla lärar- och förskollärarutbildningen och om minskad administrativ börda för lärare, för att nämna några.

Herr talman! Jag vill ändå poängtera att det är viktigt att inte göra som i Vänsterpartiets och Miljöpartiets budgetförslag. Att lånefinansiera välfärden i dessa tider med för hög inflation är att elda på inflationsbrasan. Det är inget annat än mycket dumdristigt. Det skulle urholka värdet på de pengar som sätts in. Vi får helt enkelt inte lockas att låna till löpande kostnader som inte är finansierade. Löpande kostnader ska finansieras med skatteintäkter, inte med lånade pengar.

Avslutningsvis: Med de förutsättningar vi har haft i detta budgetarbete och situationen med hög inflation och ökade räntor är jag glad över de satsningar vi gör på välfärden och på skolan. Vi ska kunna fortsätta ha en bra välfärd. Då behöver vi komma till rätta med kriminaliteten och satsa på klimatomställningen och på skola och utbildningar. Det är den typen av satsningar som kommer att öka vår konkurrenskraft och tillväxt på sikt.

Det kommer att ge människor möjlighet att skapa företag, ställa om sina företag och anställa fler. Fler kommer också att bli anställbara. Det är inte svårare än att alla som kan jobba ska jobba. Endast om alla som kan bidra bidrar kan vi skapa en hållbar välfärd, ett nät utan hål. En mycket stor skillnad mellan en liberal borgerlig ekonomisk politik och en vänsterpolitik är att vi vet att resurserna måste först komma in och sedan kan de fördelas.

Herr talman! Jag vill avsluta med att önska mina kollegor i kammaren och i finansutskottet en god jul och välförtjänt tid hemma med familj och vänner.

(Applåder)