Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Vi befinner oss i ett fortsatt väldigt tufft ekonomiskt läge där många hushåll kämpar med stigande priser på grund av den höga inflationen och de höga räntorna som innebär kraftigt ökade boendekostnader. Samtidigt är det lågkonjunktur, och arbetslösheten börjar öka.

I detta svåra läge behöver budgeten vara välavvägd. Den budget som regeringen har lagt fram prioriterar det allra viktigaste, som är att stötta hushållen i en svår situation med särskilt fokus på ekonomiskt utsatta barnfamiljer, fortsätta stödet för att värna välfärdens kärna och bekämpa inflationen. Samtidigt fortsätter vi den historiska utbyggnaden av rättsväsendet och försvaret för att hantera de inre och yttre krafter som hotar vårt samhälle.

Regeringen har sedan tillträdet kraftfullt bekämpat inflationen och dess skadeverkningar på svensk ekonomi. Får vi inte kontroll över de skenande prisökningarna spelar fördelningspolitik och tillväxtpolitik mindre roll. Tack och lov kan vi i den senaste tidens inflationssiffror och prognoser se att kampen börjar ge frukt och att det värsta ligger bakom oss. Men för att vi ska ta oss igenom den ekonomiska vintern krävs att vi orkar hålla i och hålla ut.

Herr talman! Det tuffa ekonomiska läget innebär även svåra ekonomiska påfrestningar för kommuner och regioner. Det är därför bra att kommunsektorns ekonomiska resultat har legat på höga nivåer de senaste tre åren. Många kommuner och regioner har till följd av detta stärkt sin finansiella ställning och fört över medel till en resultatutjämningsreserv. Dessa sparade överskott kan nu delvis användas för att hantera den tuffa situationen och fortsatt tillhandahålla välfärd av hög kvalitet.

Även den demografiska utvecklingen kommer att påverka kommunsektorns ekonomi. Det är framför allt antalet äldre personer i relation till förvärvsarbetande som ökar. Den demografiska utvecklingen är naturligtvis positiv, men den innebär ändå ekonomiska påfrestningar för kommunerna. Därför är prioriteringar och effektiviseringar framåt helt nödvändiga för att säkerställa kärnverksamheten.

Det är också bra att betona att Sveriges kommuner och regioner genom det kommunala självstyret har ansvar för en rad uppgifter inom välfärden och genom beskattningsrätten även ekonomin. De har ett stort handlingsutrymme men styrs självklart av vissa nationella uppdrag och statliga regleringar. Men staten kan inte kompensera kommunsektorn för alla kostnadsökningar. Därför är prioriteringar nödvändiga, även i form av effektiviseringar - till exempel nya arbetssätt, digitalisering och automatisering - som kan frigöra mer resurser.

Herr talman! Regeringen vill skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar i kommun- och regionsektorn. Det är viktigt för att bibehålla en god kommunal service i hela landet. Man stöttar också kommuner och regioner för att hantera de tillfälliga effekterna av inflationen. Mot bakgrund av detta ger regeringen betydande tillskott till kommuner och regioner i form av utökade generella statsbidrag på 10 miljarder kronor för att möta de tillfälliga kostnadsökningarna till följd av inflationen och inte minst pensionskostnaderna som räknas upp med KPI. Det handlar också om riktade bidrag på 6 miljarder för att höja kvaliteten på vård, skola och omsorg. Det blir sammantaget ett tillskott på 16 miljarder, vilket är hela 40 procent av det totala reformutrymmet.

Jag vill också nämna några av de prioriterade riktade satsningar som finns i budgeten. En av dem är ett särskilt sektorsbidrag för hälso- och sjukvården på 3 miljarder för att möta det kärvare ekonomiska läget i regionerna. Regeringen ger ytterligare tillskott på totalt 5 miljarder under 2024 för att korta de långa vårdköer som den socialdemokratiska regeringen lämnade efter sig och öka antalet vårdplatser. Regeringen stöttar och förstärker också hälso- och sjukvården i form av satsningar på utbyggd primärvård och cancervård.

Det här är några av de reformer regeringen gör för att tillgängliggöra och öka jämlikheten inom vården. Hade Kristdemokraterna haft egen majoritet i Sveriges riksdag hade vi gått vidare med vårt förslag att förstatliga sjukvården i syfte att öka just tillgänglighet och jämlikhet. Men vi har fått igenom en stor utredning som tittar på för- och nackdelar med statligt huvudmannaskap inom sjukvården. Vi ser fram emot att den utredningen ska bli klar eftersom vi är övertygade om att staten behöver ha huvudansvaret för sjukvården så att en högkvalitativ, effektiv och jämlik vård kan ges på lika villkor till hela befolkningen.

På skolans område görs viktiga satsningar på bland annat förstärkning av arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar och på bemannade skolbibliotek samt riktade satsningar för att främja barns läsning.

Herr talman! Flera av dessa satsningar är några av Kristdemokraterna mest prioriterade frågor, som nu också blir regeringens politik och kommer att bidra till att göra livet lite lättare för de sjuka och utsatta i vårt samhälle. Det är viktigt att vi fortsätter i den riktningen och stärker och rustar välfärden.

Avslutningsvis vill jag önska utskottets ledamöter, medarbetarna på kansliet och talmanspresidiet en riktigt god jul.

(Applåder)