Herr talman! Det är en spännande debatt vi har här om statsbidragen till kommunerna och vilka stöd och resurser som Sverigedemokraterna och regeringen faktiskt skjuter till. Vi ger 16 miljarder extra till kommuner och regioner, varav 10 miljarder i generellt ökade bidrag. Dessa kommer att gälla inte bara under detta år utan även under de kommande två åren, alltså 30 miljarder extra i generellt stöd till kommuner och regioner.

För att nämna några andra satsningar som görs skjuter vi till 850 miljoner för att höja kunskapsresultaten i skolan, förlänger tilläggsbidraget för ekonomiskt utsatta barnfamiljer i bostadsbidraget, sänker skatten på bensin och diesel, sänker reduktionsplikten och gör en särskild satsning på kompetenshöjning inom äldreomsorgen. Allt detta innebär bra möjligheter att hjälpa välfärden.

Vi gör även en satsning på rättsväsendet och en satsning på att stärka försvaret.

Allt detta är till för att bygga ett starkare samhälle. Det skapar jobb, och det skapar förutsättningar för en starkare ekonomi för bland annat barnfamiljer, som jag nämnde. Naturligtvis får det påverkan även ute i kommuner och regioner.

Vänsterpartiet, ledamotens parti, hade ett avgörande inflytande på statsbudgetarna åren 2015-2018 utifrån det samarbete man då hade med S-MP-regeringen. Jag nämnde tidigare att trots detta samarbete var det fler kommuner som höjde skatten 2016 än vad det är inför kommande år. Då undrar jag: Vad beror det på att fler kommuner höjde skatten 2016 än nu, med tanke på att Vänsterpartiet då hade ett avgörande inflytande över tillskotten till välfärdens resurser?