Fru talman! Nej, ingen blir mer anställbar för att den blir fattig. Men det är definitivt så att med tidiga insatser och när samhället jobbar tillsammans för att se individer och hjälpa dem tillbaka till arbete går det betydligt snabbare.

Det är också så att långvarig sjukfrånvaro, sjukskrivningar, leder till ökad psykisk ohälsa, inte minst i den grupp som interpellanten nämner och då framför allt kvinnor. Just därför är det så viktigt att man kommer med tidiga insatser och att arbetsgivare, myndigheter och inte minst regionerna tillsammans med individen arbetar för att få tillbaka personen till arbete.

Det är också en god ordning, förutom att man jobbar tillsammans för att få tillbaka någon till arbete, att man utvärderar genomförda reformer noga och följer upp om de har varit framgångsrika och har tjänat sitt syfte men också om det finns skäl att korrigera eller ändra i någon del för att uppnå ett bättre resultat och få fler att kunna återgå till arbete.

Jag är ledsen, men det kommer inte att komma så många fler svar från min sida. Jag kommer att avvakta analyserna och det jobb som vi har igång nu, både utredningen och tilläggsdirektiven men också Försäkringskassans eget analysarbete, för att se om det kan vara någonting som gör att vi kan bli ännu lite bättre och om vi kan stärka upp vårt trygghetssystem ännu lite mer och se till att färre personer lämnas utanför och att den psykiska ohälsan inte ökar ännu mer.