Fru talman! Ja, Sverige befinner sig i en vinter. För någon vecka sedan hade vi snöbelagda härliga gator, något hala, men de vittnade om att det var vinter. Men vi har också vinter i den svenska ekonomin, som ledamoten också påpekade.

Konjunkturläget har försvagats och svensk ekonomi bedöms vara i lågkonjunktur, och det kommer att vara så under hela 2023 och även framåt 2024. Den högsta inflationen på 30 år och högre räntor tillsammans med vikande omvärldsefterfrågan är de främsta skälen till att konjunkturen viker.

Många familjer och hem har den senaste tiden fått se hushållskassan krympa, mycket på grund av de höga matpriserna och höga räntor. Regeringen och andra centrala aktörer, Riksbanken och arbetsmarknadens parter, har tagit ett stort gemensamt ansvar för att motverka att inflationen biter sig fast på höga nivåer. Inflationen är i särklass hushållens absolut största fiende. Ju längre den biter sig fast, desto djupare gröper den sig in i hushållens plånböcker. Därför är inflationsbekämpningen den bästa åtgärden för att stärka den ekonomiska tryggheten för alla hushåll.

Den budget som regeringen presenterar för 2023, och även för 2024, är återhållsam för att inflationen ska bekämpas. Men utöver att den är återhållsam har vi ändå valt att prioritera att stötta hushållen och välfärden. För att motverka att priser höjs mer än nödvändigt men för att stötta de som är särskilt utsatta har vi vidtagit flera åtgärder. Skatten var ledamoten själv inne på, men jag vill tala om skatten på drivmedel, som sänks nästa år. Kommuner och regioner får omfattande tillskott för att stärka välfärden, och det tillfälliga tilläggsbidraget genom bostadsbidraget för barnfamiljer med särskilt svag ekonomi förlängs ytterligare sex månader. Därtill sker kraftiga uppräkningar av sjukersättningen och aktivitetsersättningen med prisbasbeloppet på 9,14 för 2024, som jag tog upp inledningsvis, och var 8,6 för 2023.