Fru talman! Det finns uppenbarligen en tydlig skiljelinje i svensk politik mellan dem som tror på individen och ser människan och dem som tror att staten alltid vet bäst.

Interpellanten lyfter i sin fråga bland annat välfärdsbrottsligheten, som vi har varit inne på flera gånger, och att den skulle vara ett skäl till att avskaffa lagen om valfrihetssystem. Välfärdsbrottsligheten är definitivt ett allvarligt problem, och jag tar det på största allvar. Vår regering har gjort mer när det gäller att bekämpa välfärdsbrottsligheten och bidragsbrottsligheten än vad den tidigare regeringen mäktade med under åtta år. Man såg det komma, men man valde att inte göra något åt saken. Det tycker jag är allvarligt.

Jag tror på individen, och jag tror på valfriheten. Vi ger kommuner och regioner valfriheten att införa LOV eller att avskaffa LOV, vilket många kommuner också har gjort, precis som ledamoten sa tidigare. Men det finns också kommuner som väljer att införa den på nytt.

Vi ger kommuner och regioner verktyg för att motverka oseriösa aktörer. Kommuner som har LOV kan ställa krav på de enskilda aktörerna som etablerar sig i kommunerna. De kan också välja att säga upp de avtal de har haft. Jag förväntar mig att kommuner och regioner använder sig av de verktyg som finns för att säkerställa god kvalitet och att avtal med enskilda aktörer som är oseriösa sägs upp. Samtidigt stärker regeringen också arbetet mot välfärdsbrottsligheten på andra sätt. Valfrihet och säkerhet är inte varandras motsatser.

Interpellanten vill inte prata om valfrihet och hävdar gång efter annan att interpellationen inte handlar om valfriheten. Men jag tror att vi alla egentligen vet att detta bara är ett bekvämt svepskäl för interpellanten. Att säga att man ska begränsa valfriheten för medborgarna är ju såklart ganska obehagligt, men det blir ju kontentan av att säga att man inte får ha LOV längre.

I kommunerna har man rätt att införa LOV men också rätten att plocka bort LOV. Det tycker jag är höjden av demokrati och valfrihet.

Interpellanten tycker dock inte att det ska finnas privata alternativ inom välfärden. Han har tidigare varit tydlig med att han anser att alla privata företag ska bort från välfärden. Valfrihet är inte något som interpellanten tror på, utan det är det offentliga som ska välja åt dig.

Det finns i dag ungefär 40 000 svenskar som får hemtjänst i enskild regi och 17 000 svenskar som bor på ett särskilt boende som drivs av en enskild aktör, och detta bara inom äldreomsorgen. Därtill finns det andra som har gjort många enskilda val inom välfärden.

Jag har respekt för dessa människors val, och jag vill att vi löser de brister som vi har inom välfärdssektorn samtidigt som vi tillförsäkrar den enskilda individen valfrihet att själv bestämma vem man ska få vård av och vem som ska besöka en i ens hem och utföra den omsorg som vårt välfärdssystem har riggat för.

Interpellanten vill i stället göra dessa val ogjorda. Det beklagar jag verkligen, men det visar på den väldigt tydliga skillnaden mellan oss.