Herr talman! Jag tackar statsrådet för tidigare svar.

Till Roger Hedlund, Sverigedemokraterna, vill jag betona att vi socialdemokrater har lagt fram förslag om att befria allmännyttan från lagen om offentlig upphandling tills vidare. Det tror jag fortfarande är under beredning på Regeringskansliet. Så var det med det.

Jag vill nämna något som jag skönjde i ministerns tidigare anförande. Det finns ett besvärande bakåtblickande drag i svensk parlamentarisk debatt. Nu är det Andreas Carlson som sedan ett år tillbaka är infrastruktur- och bostadsminister. Världen förändras. Det blir krig, det blir fred, det blir elände, det blir hopp.

Här står vi. Det här är verkligheten. Vi har ett kollapsande bostadsbyggande i Sverige, vi har accelererande bostadsbrist och förvärrade sociala problem. Vad gör sittande regering och rådande riksdagsmajoritet åt problemen? Det är frågan. Det är det som vi har interpellationer till. Jag fick inte svar på mina två kanske lite omständligt uttryckta frågor. Jag upprepar dem och hoppas på svar i ministerns kommande inlägg.

Vilka åtgärder, fler än de redan vidtagna eller föreslagna, ser bostadsminister Andreas Carlson framför sig när han gör bedömningen att det skulle vara lämpligt ur ett ekonomiskt perspektiv, alltså när inflationen anses tillräckligt bekämpad, att ta fram nya verktyg ur verktygslådan?

Hur ser statsrådet på hittillsvarande prioriteringar av en mängd skattesänkningar framför ens de mest minimala satsningar på att få spadar i backen på svenska byggarbetsplatser igen?